Har ändrat min relationsstatus från singel till i ett förhållande
Just nu skulle jag kunna skriva så mycket men ändå ingenting. Att jag är kär är förmodligen en relativt bra sammanfattning av läget. Personen jag är kär i hade dessutom samma känslor för mig så läget är väldigt rosa just nu. Man brukar väl säga att man svävar på rosa moln när man är nykär och antagligen är det precis vad jag gör. Jag och Den rätte diskuterade dock detta med att sväva på ett moln och vi konstaterade att man i praktiken skulle ramla rakt igenom molnet men att det inte gör speciellt mycket sålänge den andra finns under och tar emot i fallet.
Jag kan nog inte riktigt fatta att det är vi än men det kommer med all sannolikhet med tiden. Jag vet att andra har höjt en del på ögonbrynen när vi berättat om vårt förhållande. Vi var visst ett ganska otippat par. I ärlighetens namn får jag nog erkänna att jag är lika förvånad som somliga av mina kollegor. Hade någon sagt för typ ett halvårsedan att det skulle bli vi så hade jag med all sannolikhet tänkt "dröm vidare". Det är tydligen sant att det man minst anar händer. Fast vad spelar det för roll? Jag är glad och ja han med ;). När jag berättade om förhållandet för min mamma så ställde hon den underbara frågan "är han också glad", varpå jag svarade "nej, han är väldigt ledsen men jag tvingade honom".
Statusen på det sociala mediet Facebook är nu ändrat så ja, nu är det väl sant att vi har ett förhållande. Det är märkligt samt lite läskigt att Facebook delvis är beviset på att något hänt och ägt rum.
Nu är jag alltså inte enbart kär i våren.
Trots grått väder avslutar jag det här inlägget med med vårkänslor.
Råd & situationer
För det första är de bästa råden de som absolut är svårast att följa. Kanske är det just därför som de är de bästa. Dessutom är det oftast de bästa råden man blir sur över, förnekar och suckar över. Detta beror förstås på att råden går rakt in, man förstår att de är bra men man vill till varje pris förneka och slå ifrån sig dem. Vem vill erkänna att man har lite problem?
Sedan har jag insett att varje situation är unik. GRATTIS!! Man kan aldrig applicera liknande situationer/händelser med någon annan, hur lik den än ter sig. Detta eftersom kontexten med all sannolikhet är diffrent på något sätt. Erfarenhet är bra men man kan inte lita på den till 100 procent. Något som en gång har misslyckats kan faktiskt gå bra nästa gång just för att kontexten och förutsättningarna har förändrats.
Tankeverkstaden tackar för sig och tutar och kör istället. Man ska inte tänka så mycket för det är tämligen komplicerat ändå.
Nu ska jag njuta av min söndag innan en ny arbetsvecka drar igång!
Ord är också tid
Personligen tycker jag att det verkar vara både slöseri med tid plus väldigt onödigt att viga tid åt att säga saker man inte står för. Vore det inte mer effektivt att satsa sin tid på sådant man tror på, sådant man bryr sig om samt värderar högt? Visst vill man vara omtyckt av många men blir man verkligen det genom att fjäska för varenda liten dåre i världen?
Nog för att strömmen kan vara stark emellanåt men tänk om man bara skulle välja den enkla vägen hela tiden. Hur mycket skulle världen utvecklas då? Hur mycket skulle du lära dig? Vinna på det? Eller för den delen utvecklas? Men visst är det så folk vill ha det, då kan vi släppa allt vad kvalité heter och bara godkänna allt. Då skulle ju ingen bli ledsen. Något som dock är onödigt är svensk byråkrati. Ibland känns det som att den enbart snor tid, retar upp folk och etablerar nya problem. En något svart bild men ändå.
Nu ska jag ta helg. Är grymt trött, vilket är en skön känsla en fredagskväll.
Jag är kär - i våren!
Det sägs att ordning är för idioter, möjligen är det så. Dock önskar jag emellanåt att jag vore lite mer av en idiot för då skulle min ordningsamma sida må lite bättre. Fröken Vis var däremot mycket vänlig nyss och upplyste eller snarare påminde mig om att jag faktiskt är en "universitetsidiot", så jag ska väl inte klaga. Jag klagar dock när kvitton, strumpor och pennor får ben och spatserar iväg på egen hand utan att ha bett om lov! Att jag inte svarar i arbetstelefonen på arbetstid beror dock inte på oreda eller glömska utan snarare på att jag har ägnat förmiddagen åt att representera arbetsplatsen på annat håll. Kan vara bra för en del att känna till med tanke på vissa meddelanden som nått mig....
I övrigt flyter saker på i normala gängor. Jag har gått upp i tjänstgöringsgrad. Jag tycks ha hittat strukturerade former för min träningen och jag har blivit duktigare på att prioritera mitt privatliv. Jag konstaterade igår att jag har för mycket att göra på för lite tid och att det är en relativt dålig kombination. Men men, det är tur att det är mycket som intresserar mig för annars hade jag förmodligen varit en tämligen oengagerad individ.
Om en månad är jag i Skottland och det är något jag definitivt ser fram emot!
Ha det så länge
Rätt eller fel, vem avgör?
Det har konstaterats att jag inte är pedant eftersom jag inte bryr mig om datummärkningen på mjölkpaketet står utåt eller inåt i kylskåpet. Dessutom ifrågasätts det om hurvida jag är ordentlig eller inte. Hittade nämligen en använd vitlökspress i diskhon som förmodligen legat där sedan i tisdags. Men det är bra att det finns en diskho för lägger man ner lite småsaker där så syns de inte. Rent och snyggt ska det vara på ytan men hur det ser ut på insidan är en annan femma. Det är nog så jag fungerar som människa också till viss del. Tolka det hur ni vill!
Jag säger mig ha gott sifferminne men uppenbarligen inte så pass bra att jag alltid kommer ihåg mitt eget personnummer... Eller egentligen gjorde jag väl det men av någon anledning rabblade jag ett helt annat nummer. Så kan det gå när man försöker prata med skatteverket och arbeta samtidigt.
Vad är rätt och vad är fel? Vem bestämmer vad som är rätt respektive orätt? Är det alltid majoriteten som har rätt? När har majoriteten fel? Finns det saker som bara av sig själv är rätt eller fel? En hel del saker har vi människor kommit överrens om är rätt. De allra flesta av oss är tillexempel eniga om att alla människor är lika mycket värda. De som inte håller med om detta har enligt många fel. Dödsstraff då? Rätt eller fel? Att satsa pengar i vapenindustrin - rätt eller fel? Antagligen tycker människor olika men vem har rätt? De allra flesta anser nog att deras åsikt generellt sätt är den bästa för världen i längden. Det som är självklart för mig är inte alltid lika självklart för mina medmänniskor. Därför är det viktigt att veta VARFÖR man har en viss uppfattning.M
Mina principer och åsikter bygger på min verklighet samt mina erfarenheter och kanske måste jag ibland bli duktigare på att förstå att andra människor har sett andra saker än jag har gjort. Vår kultur styr oss väldigt och som vanligt menar jag inte enbart min del i den svenska kulturen utan även den kultur jag delar med andra tjejer, personer med synnedsättning eller unga.
Tonfall och onödigt tänkande
Det här med tonfall är egentligen ett ganska jobbigt kommunikationssätt eftersom mottagaren aldrig till 100 % kan veta exakt säkert vad sändaren vill förmedla för budskap. Man kan bara tolka, analysera och dra egna slutsatser. Förmodligen lyssnar vi orden men antagligen dessto mer på tonfallet. Låter en person arg och samtidigt berättar hur glad han/hon är så tar vi nog det inte på allavar. Vi vet att personen är arg trots alla ord.
Vore det inte mycket enklare om det räckte att värdera orden, alltså tolka saker bokstavligt och sedan ignorera resten? Kanske skulle konflikterna vara färre då. En annan idé är ju att man protokollför alla världens samtal. Är man då osäker på något så är det ju bara att läsa sig till beslutet eller budskapet och sen skulle det vara bra med det. Slutsats, protokoll minskar världens konflikter. Nej, inte ens jag är så enkelspårig så jag tror på det där, inte i vanliga fall i alla fall. Ikväll känner jag mig dock tio gånger för trött för att orka tänka i onödan.
Ibland känns det som att jag antingen har en väldigt liten hjärna alternativt en stor hjärna med alldeles för mycket utrymme ledigt. Trots att jag försöker organisera, plocka bort stubbar som fallit ner på vägen och sopat upp så missas något. Detta något upptäcks alltid för sent. Visst är det märkligt? Jag är däremot helt övertyad om att just det här problemet skulle kunna åtgärdas genom tankeläsning och fler timmar.
se eller com
I flera timmar har jag tänkt att jag vill blogga ikväll och först nu loggar jag faktiskt in här för att skriva några rader. Den här dagen har bjudit på det mesta. Jag har uppfattat det här dygnet som en enda stor karussell. Humöret har skiftat en aning, i vissa stunder har saker flutit på medan det gått åt skogen i nästa. Men det är detta som kallas omväxling och sådant gillar jag. Visst, föredrar jag topparna men om jag alltid befann mig där så skulle jag förmodligen inte inse att det var en topp, eftersom jag skulle sakna något att jämföra de med. Allt är ju relativt, som vi fick lära oss redan i småskolan. Lärarna passade då öäven på att lära oss att lagom alltid är bäst. Tveksam om det är sant dock.
Se eller com i slutet på mailadressen, vad gör det för skillnad egentligen? Ganska stor om man skriver fel i alla fall. Lyckades idag av misstag skriva live.se istället för .com och det slutade väl lite så där. En jobbsökande tjej från halmstad ringde upp mig och var riktigt glad över att ha fått ett jobb som ledsagare hos men hon mindes dock inte att hon sökt det. Jag insåg rätt fort att det var fel Nilsson jag mailat till. Herregud. Men tja, tjejen verkade väldigt social och framåt, kanske hade varit en potensiell ledsagare.
Vad är bäst? Principfast kärring eller omoralisk gubbe? Det första helt klart, varför jag är djupt tacksam över att det var det förstnämda jag kallades för och inte det sista. Det enda som kan vara lite jobbigt med att vara principfast är att en del saker kolliderar mot varandra :).
God natt!
Vad är skillnaden mellan privat och allmän?
"Det är privat, så det är väl inget ni har med att göra. Privata saker håller man för sig själv". Så sant, Kjell Bergkvist men många verkar ha glömt vad ordet privat betyder, ibland undrar jag om allmän och privat har samma innebörd för människor.
Det har inte hänt så mycket. Vädret påverkar mig lite väl mycket. Är det grått i skyn så är det grått i mitt bröst. Känner mig allmänt trött, omotiverad och rastlös. Att jag var uppe till fem i natt och steg upp vid åtta kan absolut inte ha med saken att göra. Nej, sommar tack, så jag piggnar till eller i alla fall vår. Tur att det är helg.
Allmän rapportering
Tiden går. Händelser händer i stort och smått, i den politiska världen samt i enskilda människors vardag. Ofta hänger de stora världsomfattande händelserna ihop med människors privatliv. Det är spännande att världen och verkligheten kan ses utifrån så många olika ögon. När man garnskar och bevakar sin omvärld är det altid viktigt att ha kännedom om vems glasögon man lånar. Glasögonens ägare nämligen olika motiv, intressen och framförallt erfarenheter av saker.
Ett journalsystem inom vården, där alla vårdgivare kan se allt andra vårdgivare har antecknat om en patient är bra ibland men sämre i andra fall. Jorunalister har verkligen förmågan att färga situationer svarta och vita, trots att de flesta av oss är eniga om att saker oftast befinner sig i någon slags luddig gråzoon.
Förövrigt går det att argumentera för att vad som helst är positivt rspektive negativt för det beror främst på vilken utgångspunkt man har. Det gäller att ha koll på informatörens/förmedlarens motiv.
Du, jag och vi i en tillvaro
För det allra mesta är det relativt ointressant att spekulera kring saker man redan vet svaret på. Det finns ju liksom ingenting att spekulera omkring. Kanske är det just därför som många av oss människor är så benägna att leva sin nästas liv också. Sitt eget liv har man förmodligen någolunda koll på, andras ger väl i vissa fall intrycket av att vara mer spännande. Dessutom är det tio gånger enklare att lösa andras problem jämfört med sina egna.
Jag skulle dock önska att var och en ville leva sitt eget liv lite mer och lägga krut på sina egna livspussel. Om vi slutade att lägga oss i vad alla andra gör så kan jag lova att det blir mer tid över till oss själva och konsekvensen av detta blir sannolikt att våra problem framstår som mindre avancerade att lösa.
En hjärtfylld dag
I tisdags var det "Alla hjärtans dag", en dag som många har börjat tröttna på allt mer. Jag har egentligen inget emot dagen i sin natur, jag är mer trött på allt hysteri. Ibland känns det mest som affärenas dag. Är kärlek bara materia? Förvisso är det bra att vi konsumerar men för mycket tjat blir bara jobbigt.
Jag med flera har även sagt att kärleken borde spira alla andra dagar också och visst är det så. Jag tror dock inte att det ena behöver utesluta det andra eller för den delen att syftet med "Alla hjärtans dag" är att vi ska vara elaka i 364 dagar och snälla en enda dag. I så fall får man ju applicera den principen på alla andra högtidsdagar också, tillexempel att vi enbart skall hylla vårt land en dag nämligen den 6 juni, alla andra dagar avskyr vi Sverige. Självklart ska vi vara både kärleksfulla, älska Sverige och ge bort presenter lite då och då. Högtiderna ser jag främst som en möjlighet att verkligen hylla det vi håller av och anser är viktigt. Det är väl bra att vi uppmärksammar det fina.
Dessutom tror jag att en del saker skulle vli ganska urvattnade om vi gjorde de jämt. fest jämt förlorar sitt värde. Det skulle nog en nallebjörn om dagen också göra.
Förnyelse i verkligheten
Har tänkt följande tankar;
Hur ska man kunna förändras om man inte vågar prova nya vägar?
Hur ska mna kunna lära sig något nytt om man ständigt vandrar i gamla gängor?
Rosens planet
Den symboliserar kärlekens unika charm
Den är stolt, vacker och ljuvlig
Dess taggar är vassare än kaktusen och kan utlösa djupare floder än det stormigaste regnväder
Hur kan det vara möjligt att sakna sådant som man så aktivt tagit avstånd ifrån? Varför är man inte böjd när man fått precis som man vill? Hjärnan och hjärat lever inte alltid på samma planet. Ibland drömmer hjärtat om en annan värld än den hjärnan befinner sig i. Att de aktiva valen inte behövt vara så drastiska. Nej, världen är inte svart eller vit, utan ganska rund, dock är inte alltid alla tankar som existerar på klotet lika runda.
Sista tåget har avgått, i alla fall enligt den synliga tidtabellen. Det lär visa sig om det dyker upp fler avgångar. Fram till dess är det förmodligen säkrast att satsa på ett annat färdmedel. Drivkrafterna är flera, möjligheterna många och valet ditt. Utanförskap är inte alltid ett tecken på ensamhet precis som ensamhet inte alltid är ett tecken på utanförskap.
En dikt: Tidens ljuva melodi
Det renaste vattnet kan rymma ett oändligt djup som ej visar sin sanna klarhet.
Det osynliga kan vara så mycket mer svårhanterligt än det synliga.
Toppar och dahlar - det är livets melodi.
I-landsproblem och värden
2. Kan inte målet någon gång få gå före personliga intressen? Jag är uppriktigt trött på att syften, behov och mål justeras från dag till dag beroende på vad folk anser vara rätt idagsläget. Jag börjar tro att en del männniskor har som princip att vara inkonsekventa. HÅLL IHOP OCH VAR SNÄLLA! Hur svårt ska det vara att stötta varandra?
3. Regler/policyr borde förbjudas om de bara leder till att miljöer begränsas. När en regler/policy skapar mer problem än den gör nytta så är den dålig. Seriöst, hur många skulle igorera en rinnade vattenkran som håller på att orsaka översvämmning bara för att det inte råkade vara du som glömt den på? Hur många skulle strunta i mannen med hjärtinfarkt bara för att han inte var ert ansvar? Kom igeh....
4. Det är konstigt att människor kan vara så överrens om hur man BORDE agera och reagera i olika situationer men när det väl kommer till kritan och det blir dags att agera i verkligheten så tycks det vara helt naturligt att det är andra spelregler som gäller.
5. Idag har jag blivit vald till ungdomsombud, kassör och föräskringsombud i min fackliga lokalklubb. Försäkringsombud vet jag knappt vad det är men det blir säkert kalasbra i slutändan.
6. Jag har köpt en ny mobil. En gammal hederlig Nokia med fina fina knappar! Inget dumt touchande är inte. Mobilens syfte är att man ska kunna ringa med den inte hålla på med en massa appar (som jag knappt vet vad det är). Tror att jag var en något roande kund att ha att göra med. Men har man höga krav så har man. Ingen smart (dum) phone här inte.
7. Det tycks finnas idioter som på allvar tror att människor kommer att avguda varandra enbart för att de delar någon form av kultur. Jag besökte en niondeklass idag där samtliga elever var nysvenskar. Klassen förmodades fungera väl eftersom alla elever delade egenskapen att inte vara etniskt svensk. Sjukt. vad är det som säger att alla från Irak gillar varandra bara för att de är från Irak? Alla svenskar gillar väl inte alla svenskar.... Precis som alla med rött hår antagligen inte älskar varandra eller alla killar inte gillar alla killar. Snacka om att klumpa ihop folk utifrån en enda egenskap. Det är väl för det allra mesta personkemin som avgör om individer fungerar ihop eller inte.
Alla är vi människor med unika egenskaper, alla bär vi på en fantastisk skatt (oss själva) och alla har vi ett lika värde oasvett om man är grön, lyssnar på Lady Gaga eller spelar fotboll på fritiden.
En uttorkad blomma av kärlek
"Hjärtat har motiv som förståndet inte känner" Blaise Pascal
"Innan du ger dig in i kärleken - lär dig springa över snö utan att lämna fotspår" Turkiskt ordspråk
"Kärleken är det enda som blir större när man slösar med det" Ricarda Huch
Kloka ord det där, hittar även ett citat som säger att kärleken till och med gör den allra fulaste vacker, vem som nu bedömer vem som är den fulaste :).
Jag har suttit bra länge framför datorn nu och försökt få ner ett inlägg till den här bloggen men det går trögt trots att jag har så mycket jag skulle vilja förmedla. Under dagen har jag framförallt tänkt följande:
Livet är som havet och varje hav bär på en skatt
Tillvaron är inte svart eller vit, ofast finns det mer än en fram- och en baksida.
Kanske blir saker bara mer komplicerade när man låter de komma upp till ytan. Varför ska jag tänka så mycket? Är det inte bättre att bara vara göra och sedan strunta i att analysera saken vidare?
Jag misstänker att vi människor i allmänhet ger varandra för lite uppskattning och bekräftelse. För om vi alla hade fått tillräckligt, så hade vi inte sugit åt oss av det lilla, så som en uttorkad blomma suger åt sig av vattnen.
Det är konstigt att vi har så mycket att göra när någon ber oss att hjälpa till med något men en massa tid över för skitsnack och ryktesspridning. Är livet så långt att vi har tid att slösa bort det på att glömma bort varandra. Jag kan även undra varför jobb och annat får ta stor plats i tillvaron medan socialt umgänge får nedprioriteras. Inte alltid men i vissa fall.
Längst in i djupet av mitt hjärta är det lika mjukt som bomull även om ytan kan framstå som något hård. Men vad ska man göra om man är en sten. Till på råga av allt en diamant som kan skära genom sten.
Vet inte vad ni fick ut av detta men jag fick ludda runt lite en stund och det var skönt. Tankarna finns där de finns, i huvudet.
Ha en fin måndagskväll!
1/12 har passerat, hur har det gått med löftena?
Men all right, en sak i taget. Vad har hänt än så länge? I ärlighetens namn relativt lite. Jag har mest jobbat, träffat flera av mina fina vänner i olika sammanhang, tränat och varit sjuk. I helgen hade jag och två andra en tjänstemannamiddag hemma hos mig och det var "PRECIS" så tråkigt som det låter :P. Jag har äntligen, får jag lov att säga, börjat få in ordentliga rutiner i mitt liv. Eller rutiner har jag väl alltid varit bra på att ha men balansen mellan arbete, vila, träning och andra nöjen börjar få en jämnare nivå. Jag har blivit lite duktigare på att inte vara överflexibel, på att säga nej, prioritera, acceptera att tiden inte har mer än 24 timmar samt respektera mina egna behov. Detta känns väldigt skönt! Jag hoppas att jag fortsätter på samma sätt framöver även när jag inte är sjuk i flera dagar.
Träningen då? Det var ju ett löfte. Att träna tre dagar i veckan. Jo då, hela tio pass under januari månad! Med tanke på att jag har varit en hel del sjuk och jobbat ett par helger så är det definitivt godkänt. Förra veckan lyckades jag träna TRE pass och åh, vad jag var stolt! Haha, när jag bodde i Strängnäs samt Norrköping blev det i regel nästan alltid fyra-fem pass i veckan, fast som det så vackert heter, "tiderna förändras". Tiderna förändras på många sätt. Det märker jag av hela tiden, både på gott och ont. Jag vet vad jag vill och i mitt är faktiskt de det viktigaste så länge ingen annan kommer i kläm. Hur som helst har jag i alla fall hopp om att träningsmålet är realistiskt, allt går om man vill, så är det bara!
Nu ska jag fortsätta käka på min lingongrova med pepparsalami, ost och gurka.
Var är vi på väg?
Hur kan det tillexempel vara möjligt att någon som stuckit ett svärd i sin sambo kan komma att slippa en fällande dom eftersom denne råkade vara berusad när incidenten inträffade? Jaha, med andra ord vet jag när jag ska mörda de jag inte tycker om.... Sedan när slutade man hållas ansvarig för sina handlingar bara för att man druckit några glas för mycket?
Kvällens Uppdrag granskning i SVT1 som handlade om färdtjänstresenärer som blivit utsatta för sexuella trakaserier av chaufförer har också fått mig att både bli rejält förbannad och oroad. Hur tänker folk egentligen? Eller snarare hur tänker de chaufförer som förgriper sig på människor som kanske inte kan säga ifrån eller försvara sig? Sexuella övergrep är aldrig acceptabelt. Det är alltid lika vidrigt men kanske ännu värre när det drabbar människor som på grund av sin funktionsnedsättning inte kan säga ifrån eller göra fysiskt motstånd. Det allra värsta av allt är trots allt att förare som dömts för sexuella övergrepp har kunnat fortsätta köra färdtjänst dock inte den kunden de har förgripit sig på. Okej men andra resenärers säkerhet då? Färdtjänsten ska vara trygg att resa med men jag vet inte om jag skulle vilja kalla detta för tryggt och säkert.
Var har moralen tagit vägen? Finns det ingen sådan kvar? Eller varför inte tala om respekten för andra människor.. Vad tänker man när man ger sig på människor som är helt eller delvis beroende av andra människor? Hur har man hjärta att utöva sina maktbegär på människor som är så beroende av en?
Taxibolagen, kommunerna och transportstyrelsen lovar dock att samarbetet mellan partnerna ska bli enklare så att taxibolagen lättare ska få veta om någon av deras chaufförer dömts för brott och blivit av med sitt taxileg. Det är helt sjukt att Uppdrag granskning ska behövas för att få folk att upptäcka brister i sin verksamhet. Det är väl tur att det finns kritiska medier i landet.
Som sagt, jag kan inte låta bli att fundera över åt vilket håll vi går åt. Varför blir man förvånad över vidrigheter i samhället? Man matas ju med problem dagligen via nyhetssändningarna. Borde man inte ha blivit härdad? Det är väl i o för sig bra att man reagerar, hade varit läskigt annars.
Ha en fin kväll allesammans och ta hand om er!
Riktlinjer som bör efterlevas
RIKTLINJER SOM BORDE ANTAS AV RESTEN AV MÄNNSKLIGHETEN!
(Jag är ödmjuk men bara i smyg, bloggen är dock ett undantag, referens Ahlquist 2012).
§ 1. Relationer
Världen består av fullt av relationer. I relationerna har människor differenta roller, som dessutom kan förändras beroende på aktuell kontext. En del människor har flera olika relationer med varandra och då är ett naturligt fenomen att rollerna förändras.
Människor skall i första hand uppmuntras att lägga ner tid och kraft på sina egna relationer. I annat fall enbart möjliggöra att andras relationer utvecklas väl. Genom att verka för att sina egna relationer utvecklas i önskvärd riktning underlättar man för sin omgivning genom att bespara de mödan att ingripa. Detta får betraktas som en hållbar utveckling då det tenderar att minska konflikterna i världen.
§ 2. Handlingar
Handlingar är mänskliga eller icke mänskliga ageranden, som antingen leder till att situationen inte förändras eller att den gör det. Man kan också välja att inte handla i vissa situationer, detta avgörs av den aktuella kontexten. Att inte agera är också en handling men en mer passiv sådan som dock kan ha frambringats genom ett aktivt val. Det rekomenderas att dina handlingar är välgrundade och att du kan motivera de i efterhand. Om du inte kan det bör du överväga valet av dina handlingar i framtiden.
§ 3. Mobiltelefoner
Mobilen är en uppfinning vars uppgift består i att underlätta kommunikationen mellan människor. Dess främsta uppgift består i att möjliggöra verbala samtal mellan en eller flera individer. Alltså är det detta mobilen är avsedd för. Önskar man istället hålla sig uppdaterad via Internet rekomenderas en dator.
§ 4. Tider
Schemalagda tider skall följas om inget annat meddelas. Syfet med att ha schemalagda tider består i att alla ska infinna sig samtidigt. Utan fastställda tider ökar risken för att personer infinner sig vid helt olika tider på dygnet. Dock är det ingen mening att ha utsatta tider om de inte respekteras.
Hoppas ni läste detta med glimten i ögat. En gnutta allvar ligger såklart bakom men inget ska tas allt för seriöst. En medelväg är bäst, vad var det Buddha kallade det, den gyllene medelvägen.
Du är fin som du är <3
På SVT:s nyhetssändning Aktuellt visade de just ett inslag om framförallt mammaor som placerar sina döttrar i modellskolor redan vid fyra års ålder. Motivering "tjejer tycker om att vara snygga och pyssla med sitt utseende" och "i dagens samhälle blir barnen vuxna fortare och det gäller för dem att prestera och utveckla ett gott självfötroende". En mamma jämförde sin dotter med en docka och beskrev det som att hon satsar på dottern istället för som andra föräldrar som hellre satsar på huset eller sin egen hobby.
1. Mm.. Kanske är det så att tjejer tycker om att pyssla med sitt utseende för att vara snygga, men VARFÖR är det så? Förmodligen för att modeindustrin och kapitalismen vill ha det så. Det är tjejer som i störst utsträckning syns i reklamfönster med "snygga och lättklädda kroppar". Redan som liten får många flickor lära sig att det är viktigt att vara snygga. Man ska vara smal, lättklädd och klä sig efter senaste mode. Dock inte för lättklätt för då är man en slampa.... Snacka om press. Ingen kan väl tro att en fyraåring av sig själv kommer på att det är viktigt att sminka sig, ha fina kläder och vara smal. Det kommer med all sannolikhet någonstans ifrån.
2. Ja, det är sant att det är viktigt att prestera och ha gott självförtroende men inom vad? Modeindustrin? Nej, tack! Hur kan man jämställa sitt barn med ett hus? Jag är helt övertygad om att föräldrar som inte är utseendefixerade satsar på sina barn. Det låter däremot väldigt ohälsosamt att se sina barn som dockor. Vidare ska vi INTE bedöma människor efter deras utseende. Alla är vi fina som vi är; tjocka som smala, långa som korta eller solbrända som blekisar. Det är insidan som är den viktiga. Jag själv skulle aldrig vilja få ett jobb, en partner eller en fötroendeuppdrag tack vare mitt utseende. Kompetensen måste sitta i annat. Insidan ger definitivt utsidan sin glans. Prestera ja, men gärna med hjälp av hjärna och hjärta och inte kläder och smink. Hur kul kan det egentligen vara att enbart känna att man är bra på att vara snygg? Personligen värdesätter jag kreativt och kritiskt tänke högt över det.
Sedan är det klart att man ska få klä upp sig emellanåt, det handlar inte alls om det, utan om vilka signaler vi sänder ut till våra kvinnliga medmänniskor.
3. Att vara tjej idag är inte alltid så enkelt. Man förväntas både vara snygg, smart, huslig, trevlig och konstant tillgänglig. FINNAS & FINNAS, alltid kunna täcka upp. Man ska prestera bra i skola/arbetet men arbeta för guds skull inte för länge för då hinner du inte med privatlivet och tvärtom. Detta konstanta dåliga samvete och en känsla av att inte duga eller räcka till har varit nära att få mig att brista vid ett flertal tillfällen och då har jag ändå ingen familj, utan är singel.
4. Vi säger oss leva i ett av världens mest jämställda samhällen men hur ser det ut i praktiken egentligen? Möjligen har vi goda teoretiska ambitioner i landet lagom men faktum är att ojämställdheten lyser igen, i mångt och mycket. Detta är ett ansvar för ala män som kvinnor. Fler kvinnor behövs i politiken, på olika fötroendeuppdrag och så vidare. Att kvinnorna saknas som ledare är inte bara männens fel eller kvinnornas fel, utan det är en ond spiral, som alla måste hjälpas åt att brottas med. Peppa kvinnor att ta för sig på andra sätt än genom utsidan och en del män borde dra sig tillbaka. Göra mer åt problemet och snacka mindre. Slutligen hur jämställd är modeindustrin?????
5. För mig är det alldeles, ja helt j*kla självklart att det är insidan som räknas och inte utsidan. Tydligen är detta ingen självklarhet för alla. Avslutningsvis, du är fin som du är, vem du än är. Alla bär vi på fantastiska skatter som är unika för var och en av oss. Skatterna är så klart vi själva. Fortsätt vara dig själv, var den du vill vara både utanpå och inuti. Det brukar bli bäst så.
Med dessa ord säger jag god natt.
Ett par saker
En del saker kan man inte lära folk att förstå att de måste lära sig. Vissa saker måste folk fatta själva att de måste lära sig.
Det är lätt att ha åsikter om saker när man är klokast i världen. Det är jag! Det borde alla andra också vara i sina liv. Vem ska tro på en mer än man själv gör? Förmodligen gör ingen det. Om jag tvivlar på min förmåga så kommer även andra att göra det men om jag utgår ifrån att jag är grym så kommer alla andra också att göra det.
Harmoni ökar tankarnas aktivitet
Under dagens träning tänkte jag bland annat följande saker:
* Att det är lite väl skumt att en del människor nästan har så mycket jobb att de går under medan andra nästan går under på grund av rastlöshet alltså avsaknaden av jobb. Snevriden värld. Okej, att det är billigare för företagen att ha färre anställda men på mer procent, i alla fall så är det så i teorin.
Hur det är i praktiken kan säkert skilja sig. Fördelen med att bara ha en eller ett par anställda på heltid är väl att konflikter på arbetsplatsen minskar samt att fikarasterna blir kortare eftersom det är trist att fika ensam. Däremot är det viktigt med rast för att orka utföra ett bra jobb. Social gemenskap sägs också främja den sociala miljön. Så om det lönar sig för företagen att anställa mer kan man ju tvista om. Det beror lite på vilket perspketiv man väljer att utgå ifrån. Ser man det utifrån ett målrationalistiskt perspektiv som socilogen Max Weber företrädde så kanske det är lönsamt med enbart en anställd eftersom företagen idag är så duktiga på att ta betalt för att kunden servar sig själv.... Internettjänster eller självetjäning på ICA osv. Även kunden tjänar väl på detta, i alla fall den stressade typen som föredrar tempo....
Förlorare finns det tyvärr alltid. De som vill ha mänsklig kontakt lever i fel tid.
Slutsatsen blev hur som helst att företagen borde tjäna på att ha fler anställda, för det innebär att det är fler som jobbar i hela samhället. Med fler arbetande individer i samhället är det fler som har råd att köpa en massa saker. Folk som arbetar deltid har också mer tid att shoppa och konsumera än de som arbetar heltid.
* Tjugofemöringen var bra så länge den fanns - idag är den ett minne blott. Man kan bara minnas de goda tiderna. Ungefär så är det kanske med en del vägar vi grusat. Vi får alla våra chanser men kanske inte hur många som helst. Inget är heller förevigt. Det är ingen idé att gräma sig över det som gått än ur händerna. Det är betydligt smartare att blicka framåt och glädjas över det man har.
* Det var en stor skottlossning i området där jag bor i måndags. Tyvärr förekommer det skottdraman här lite då och då. I början var det otäckt nu finner jag det mest tragiskt. Hur kul liv kan man ha om man finner det meningsfullt att skjuta på sina medmänniskor? Var är respekten för varandra och för våra lagar? Är det bristen på gränser i hemmet som gör att en del måste testa gränserna på annat håll? Vad vet jag.
Jag vet så pass mycket som att det är en ny arbetsdag imorgon, där milstolpar, bokningar av resor/lokaler och förberedelser för ett skolprojekt står på programmet. Nu blir det därför sängen.
Utmaningar
För att utvecklas och nå nya resultat i våra liv är det nödvändigt att vi utmanar oss själva. Utan utmaningar blir vi bstatiska och oflexibla, vilket i alla fall jag tycker är något negativt. Förmodligen är jag inte ensam om att tycka så här. Det är ett konstant mode i samhället att man ska utveckla sig själv, hitta det man är bäst på samt sin personliga stil. Man förväntas utmana sig rent karrirrärmässigt - att ha samma jobb för länge är inte inne. Är man kvar i samma bana för länge så sägs det att man saknar mål och ambitioner. Vi förväntas även utmana oss i vårt eget privatliv, på gymmet och på en mängd andra ställen.
Det finns människor som aldrig söker nya utmaningar, kanske för att de trivs där de är eller också är rädda för en förändring. Man vet vad man har men inte vad man kan få. Antagligen är anledningen till att man inte utmanar sig en kombination av ovanstående. En del andra människor älskar att utmana sig konstant - deras mål är att ALLTID utmana sig. Allt ska vara till max, man ökar alltid vikterna på träningen eller också är man aldrig nöjd med sina resultat på jobbet så man sätter därför upp ribban tio gånger högre nästa gång. Sedan finns det såklart en grupp som har insett att utmaningar är bra men att de ska ske i lagom takt och utifrån egen förmåga.
Målgrupp två, vilken jag nog tyvärr faller inom skulle nog må bra av att utmana sig i att sänka ribban. Det kan faktiskt vara en riktig utmaning att sluta utmana sig. Det är den lärdomen jag drog idag under ett yogapass.
Yogainstruktören sa till oss alla innan passet började att vi skulle utmana oss under dagens pass. Självklart tänkte jag, det gör jag ju alltid. Jag försöker alltid gå ner djupare eller lyfta högre. Men sen kom det; ni som alltid brukar utmana i att öka kraften och göra rörelserna djupare, ni ska öva på att bara njuta samt finna en harmoni i er själva. Medan ni som aldrig tar ut rörelserna jobbar på det.
För mig har en utmaning helt självklart inneburit att man ska bli bättre, nå högre resultat. Att sänka tempot har jag aldrig sett som en slags utmaning, bara något nödvändigt som man kan ägna sig åt i graven... Dagens yogapass var omtumlande. Jag försökte utmana mig i att hitta andningen och bara tänka på mig själv. Resultat: jag är både yr, svettig och trött. Det var minst sagt underbart att komma hem till sin egen fantastiska mat som lagades tidigare idag, bestående av en kasslergryta med curry, soja, timjan och vin med ris till.
