Rätt eller fel, vem avgör?

Det har konstaterats att jag inte är pedant eftersom jag inte bryr mig om datummärkningen på mjölkpaketet står utåt eller inåt i kylskåpet. Dessutom ifrågasätts det om hurvida jag är ordentlig eller inte. Hittade nämligen en använd vitlökspress i diskhon som förmodligen legat där sedan i tisdags. Men det är bra att det finns en diskho för lägger man ner lite småsaker där så syns de inte. Rent och snyggt ska det vara på ytan men hur det ser ut på insidan är en annan femma. Det är nog så jag fungerar som människa också till viss del. Tolka det hur ni vill!

Jag säger mig ha gott sifferminne men uppenbarligen inte så pass bra att jag alltid kommer ihåg mitt eget personnummer... Eller egentligen gjorde jag väl det men av någon anledning rabblade jag ett helt annat nummer. Så kan det gå när man försöker prata med skatteverket och arbeta samtidigt.

Vad är rätt och vad är fel? Vem bestämmer vad som är rätt respektive orätt? Är det alltid majoriteten som har rätt? När har majoriteten fel? Finns det saker som bara av sig själv är rätt eller fel? En hel del saker har vi människor kommit överrens om är rätt. De allra flesta av oss är tillexempel eniga om att alla människor är lika mycket värda. De som inte håller med om detta har enligt många fel. Dödsstraff då? Rätt eller fel? Att satsa pengar i vapenindustrin - rätt eller fel? Antagligen tycker människor olika men vem har rätt? De allra flesta anser nog att deras åsikt generellt sätt är den bästa för världen i längden. Det som är självklart för mig är inte alltid lika självklart för mina medmänniskor. Därför är det viktigt att veta VARFÖR man har en viss uppfattning.M

Mina principer och åsikter bygger på min verklighet samt mina erfarenheter och kanske måste jag ibland bli duktigare på att förstå att andra människor har sett andra saker än jag har gjort. Vår kultur styr oss väldigt och som vanligt menar jag inte enbart min del i den svenska kulturen utan även den kultur jag delar med andra tjejer, personer med synnedsättning eller unga.


Tonfall och onödigt tänkande

En blick säger mer än tusen ord. Det är verkligen ett faktum även för oss som ser lite sämre. Och tonfall säger dessutom mer än en miljon ord! En och samma mening kan sägas på så många olika sätt och därmed skapa hundra olika innebörder. Visst spelar valen av ord och begrepp roll men de är långt ifrån avgörande. Det skulle antagligen vara möjligt att förklara för någon att man hatar denne genom att bruka snälla ord. Om bara tonfallet är tillräckligt tydligt så kan till och med "jag älskar dig" låta väldigt elakt. Precis som man kan få "förbaskade idiot" att låta sött.

Det här med tonfall är egentligen ett ganska jobbigt kommunikationssätt eftersom mottagaren aldrig till 100 % kan veta exakt säkert vad sändaren vill förmedla för budskap. Man kan bara tolka, analysera och dra egna slutsatser. Förmodligen lyssnar vi orden men antagligen dessto mer på tonfallet. Låter en person arg och samtidigt berättar hur glad han/hon är så tar vi nog det inte på allavar. Vi vet att personen är arg trots alla ord. 

Vore det inte mycket enklare om det räckte att värdera orden, alltså tolka saker bokstavligt och sedan ignorera resten? Kanske skulle konflikterna vara färre då. En annan idé är ju att man protokollför alla världens samtal. Är man då osäker på något så är det ju bara att läsa sig till beslutet eller budskapet och sen skulle det vara bra med det. Slutsats, protokoll minskar världens konflikter. Nej, inte ens jag är så enkelspårig så jag tror på det där, inte i vanliga fall i alla fall. Ikväll känner jag mig dock tio gånger för trött för att orka tänka i onödan.

Ibland känns det som att jag antingen har en väldigt liten hjärna alternativt en stor hjärna med alldeles för mycket utrymme ledigt. Trots att jag försöker organisera, plocka bort stubbar som fallit ner på vägen och sopat upp så missas något. Detta något upptäcks alltid för sent. Visst är det märkligt? Jag är däremot helt övertyad om att just det här problemet skulle kunna åtgärdas genom tankeläsning och fler timmar.  

se eller com

I flera timmar har jag tänkt att jag vill blogga ikväll och först nu loggar jag faktiskt in här för att skriva några rader. Den här dagen har bjudit på det mesta. Jag har uppfattat det här dygnet som en enda stor karussell. Humöret har skiftat en aning, i vissa stunder har saker flutit på medan det gått åt skogen i nästa. Men det är detta som kallas omväxling och sådant gillar jag. Visst, föredrar jag topparna men om jag alltid befann mig där så skulle jag förmodligen inte inse att det var en topp, eftersom jag skulle sakna något att jämföra de med. Allt är ju relativt, som vi fick lära oss redan i småskolan. Lärarna passade då öäven på att lära oss att lagom alltid är bäst. Tveksam om det är sant dock.

Se eller com i slutet på mailadressen, vad gör det för skillnad egentligen? Ganska stor om man skriver fel i alla fall. Lyckades idag av misstag skriva live.se istället för .com och det slutade väl lite så där. En jobbsökande tjej från halmstad ringde upp mig och var riktigt glad över att ha fått ett jobb som ledsagare hos men hon mindes dock inte att hon sökt det. Jag insåg rätt fort att det var fel Nilsson jag mailat till. Herregud. Men tja, tjejen verkade väldigt social och framåt, kanske hade varit en potensiell ledsagare. 

Vad är bäst? Principfast kärring eller omoralisk gubbe? Det första helt klart, varför jag är djupt tacksam över att det var det förstnämda jag kallades för och inte det sista. Det enda som kan vara lite jobbigt med att vara principfast är att en del saker kolliderar mot varandra :). 

God natt! 



 


Vad är skillnaden mellan privat och allmän?

"Det är privat, så det är väl inget ni har med att göra. Privata saker håller man för sig själv". Så sant, Kjell Bergkvist men många verkar ha glömt vad ordet privat betyder, ibland undrar jag om allmän och privat har samma innebörd för människor.

Det har inte hänt så mycket. Vädret påverkar mig lite väl mycket. Är det grått i skyn så är det grått i mitt bröst. Känner mig allmänt trött, omotiverad och rastlös. Att jag var uppe till fem i natt och steg upp vid åtta kan absolut inte ha med saken att göra. Nej, sommar tack, så jag piggnar till eller i alla fall vår. Tur att det är helg.  


Allmän rapportering

Världen - den vi lever i

Tiden går. Händelser händer i stort och smått, i den politiska världen samt i enskilda människors vardag. Ofta hänger de stora världsomfattande händelserna ihop med människors privatliv. Det är spännande att världen och verkligheten kan ses utifrån så många olika ögon. När man garnskar och bevakar sin omvärld är det altid viktigt att ha kännedom om vems glasögon man lånar. Glasögonens ägare nämligen olika motiv, intressen och framförallt erfarenheter av saker.

Ett journalsystem inom vården, där alla vårdgivare kan se allt andra vårdgivare har antecknat om en patient är bra ibland men sämre i andra fall. Jorunalister har verkligen förmågan att färga situationer svarta och vita, trots att de flesta av oss är eniga om att saker oftast befinner sig i någon slags luddig gråzoon.
Förövrigt går det att argumentera för att vad som helst är positivt rspektive negativt för det beror främst på vilken utgångspunkt man har. Det gäller att ha koll på informatörens/förmedlarens motiv.


Du, jag och vi i en tillvaro

För det allra mesta är det relativt ointressant att spekulera kring saker man redan vet svaret på. Det finns ju liksom ingenting att spekulera omkring. Kanske är det just därför som många av oss människor är så benägna att leva sin nästas liv också. Sitt eget liv har man förmodligen någolunda koll på, andras ger väl i vissa fall intrycket av att vara mer spännande. Dessutom är det tio gånger enklare att lösa andras problem jämfört med sina egna. 

Jag skulle dock önska att var och en ville leva sitt eget liv lite mer och lägga krut på sina egna livspussel. Om vi slutade att lägga oss i vad alla andra gör så kan jag lova att det blir mer tid över till oss själva och konsekvensen av detta blir sannolikt att våra problem framstår som mindre avancerade att lösa.


En hjärtfylld dag

I tisdags var det "Alla hjärtans dag", en dag som många har börjat tröttna på allt mer. Jag har egentligen inget emot dagen i sin natur, jag är mer trött på allt hysteri. Ibland känns det mest som affärenas dag. Är kärlek bara materia? Förvisso är det bra att vi konsumerar men för mycket tjat blir bara jobbigt.

Jag med flera har även sagt att kärleken borde spira alla andra dagar också och visst är det så. Jag tror dock inte att det ena behöver utesluta det andra eller för den delen att syftet med "Alla hjärtans dag" är att vi ska vara elaka i 364 dagar och snälla en enda dag. I så fall får man ju applicera den principen på alla andra högtidsdagar också, tillexempel att vi enbart skall hylla vårt land en dag nämligen den 6 juni, alla andra dagar avskyr vi Sverige. Självklart ska vi vara både kärleksfulla, älska Sverige och ge bort presenter lite då och då. Högtiderna ser jag främst som en möjlighet att verkligen hylla det vi håller av och anser är viktigt. Det är väl bra att vi uppmärksammar det fina.

Dessutom tror jag att en del saker skulle vli ganska urvattnade om vi gjorde de jämt. fest jämt förlorar sitt värde. Det skulle nog en nallebjörn om dagen också göra.


Förnyelse i verkligheten

Har tänkt följande tankar;

Hur ska man kunna förändras om man inte vågar prova nya vägar?
Hur ska mna kunna lära sig något nytt om man ständigt vandrar i gamla gängor?

Rosens planet

En ros har många sidor:
Den symboliserar kärlekens unika charm
Den är stolt, vacker och ljuvlig
Dess taggar är vassare än kaktusen och kan utlösa djupare floder än det stormigaste regnväder

Hur kan det vara möjligt att sakna sådant som man så aktivt tagit avstånd ifrån? Varför är man inte böjd när man fått precis som man vill? Hjärnan och hjärat lever inte alltid på samma planet. Ibland drömmer hjärtat om en annan värld än den hjärnan befinner sig i. Att de aktiva valen inte behövt vara så drastiska. Nej, världen är inte svart eller vit, utan ganska rund, dock är inte alltid alla tankar som existerar på klotet lika runda. 

Sista tåget har avgått, i alla fall enligt den synliga tidtabellen. Det lär visa sig om det dyker upp fler avgångar. Fram till dess är det förmodligen säkrast att satsa på ett annat färdmedel. Drivkrafterna är flera, möjligheterna många och valet ditt. Utanförskap är inte alltid ett tecken på ensamhet precis som ensamhet inte alltid är ett tecken på utanförskap.

 

En dikt: Tidens ljuva melodi

Tiden rymmer frågetecken som enbart framtiden kan ge svar på.
Det renaste vattnet kan rymma ett oändligt djup som ej visar sin sanna klarhet. 
Det osynliga kan vara så mycket mer svårhanterligt än det synliga.
Toppar och dahlar - det är livets melodi.

I-landsproblem och värden

1. Konflikträddsla skapar mer konflikter än verkliga konflikter faktiskt utgör. Det skulle underlätta väldigt mycket om människor berättade för mig vilka problem de har med mig. Hur ska jag kunna förändra mig om mina brister analyserar ihop med andra utan min kännedom. Jag föredrar att få veta när folk tycker att jag är dum i huvudet jämfört med en massa skitsnack. Vem vinner på att vi pratar om varandra och inte med varandra? Dessutom misstänker jag att det måste vara ganska trist att diskutera mina brister utan att kunna uppnå någon förändring.

2. Kan inte målet någon gång få gå före personliga intressen? Jag är uppriktigt trött på att syften, behov och mål justeras från dag till dag beroende på vad folk anser vara rätt idagsläget. Jag börjar tro att en del männniskor har som princip att vara inkonsekventa. HÅLL IHOP OCH VAR SNÄLLA! Hur svårt ska det vara att stötta varandra?
3. Regler/policyr borde förbjudas om de bara leder till att miljöer begränsas. När en regler/policy skapar mer problem än den gör nytta så är den dålig. Seriöst, hur många skulle igorera en rinnade vattenkran som håller på att orsaka översvämmning bara för att det inte råkade vara du som glömt den på? Hur många skulle strunta i mannen med hjärtinfarkt bara för att han inte var ert ansvar? Kom igeh....  

4. Det är konstigt att människor kan vara så överrens om hur man BORDE agera och reagera i olika situationer men när det väl kommer till kritan och det blir dags att agera i verkligheten så tycks det vara helt naturligt att det är andra spelregler som gäller.

5. Idag har jag blivit vald till ungdomsombud, kassör och föräskringsombud i min fackliga lokalklubb. Försäkringsombud vet jag knappt vad det är men det blir säkert kalasbra i slutändan.

6. Jag har köpt en ny mobil. En gammal hederlig Nokia med fina fina knappar! Inget dumt touchande är inte. Mobilens syfte är att man ska kunna ringa med den inte hålla på med en massa appar (som jag knappt vet vad det är). Tror att jag var en något roande kund att ha att göra med. Men har man höga krav så har man. Ingen smart (dum) phone här inte.

7. Det tycks finnas idioter som på allvar tror att människor kommer att avguda varandra enbart för att de delar någon form av kultur. Jag besökte en niondeklass idag där samtliga elever var nysvenskar. Klassen förmodades fungera väl eftersom alla elever delade egenskapen att inte vara etniskt svensk. Sjukt. vad är det som säger att alla från Irak gillar varandra bara för att de är från Irak? Alla svenskar gillar väl inte alla svenskar.... Precis som alla med rött hår antagligen inte älskar varandra eller alla killar inte gillar alla killar. Snacka om att klumpa ihop folk utifrån en enda egenskap. Det är väl för det allra mesta personkemin som avgör om individer fungerar ihop eller inte.

Alla är vi människor med unika egenskaper, alla bär vi på en fantastisk skatt (oss själva) och alla har vi ett lika värde oasvett om man är grön, lyssnar på Lady Gaga eller spelar fotboll på fritiden.

En uttorkad blomma av kärlek

"Hjärtat har motiv som förståndet inte känner" Blaise Pascal
"Innan du ger dig in i kärleken - lär dig springa över snö utan att lämna fotspår" Turkiskt ordspråk
"Kärleken är det enda som blir större när man slösar med det" Ricarda Huch

Kloka ord det där, hittar även ett citat som säger att kärleken till och med gör den allra fulaste vacker, vem som nu bedömer vem som är den fulaste :).

Jag har suttit bra länge framför datorn nu och försökt få ner ett inlägg till den här bloggen men det går trögt trots att jag har så mycket jag skulle vilja förmedla. Under dagen har jag framförallt tänkt följande:

Livet är som havet och varje hav bär på en skatt
Tillvaron är inte svart eller vit, ofast finns det mer än en fram- och en baksida.

Kanske blir saker bara mer komplicerade när man låter de komma upp till ytan. Varför ska jag tänka så mycket? Är det inte bättre att bara vara göra och sedan strunta i att analysera saken vidare?

Jag misstänker att vi människor i allmänhet ger varandra för lite uppskattning och bekräftelse. För om vi alla hade fått tillräckligt, så hade vi inte sugit åt oss av det lilla, så som en uttorkad blomma suger åt sig av vattnen.

Det är konstigt att vi har så mycket att göra när någon ber oss att hjälpa till med något men en massa tid över för skitsnack och ryktesspridning. Är livet så långt att vi har tid att slösa bort det på att glömma bort varandra. Jag kan även undra varför jobb och annat får ta stor plats i tillvaron medan socialt umgänge får nedprioriteras. Inte alltid men i vissa fall.

Längst in i djupet av mitt hjärta är det lika mjukt som bomull även om ytan kan framstå som något hård. Men vad ska man göra om man är en sten. Till på råga av allt en diamant som kan skära genom sten.

Vet inte vad ni fick ut av detta men jag fick ludda runt lite en stund och det var skönt. Tankarna finns där de finns, i huvudet.

Ha en fin måndagskväll!


RSS 2.0