App-samhället
Slutsatsen av dagen är dock inte enbart att det finns tråkiga nejsägare. Jag har dessutom tvingats inse att hela världen inom en snar framtid kommer att förvandlas till en app. Nu kan man till och med boka färdtjänstresor via en riktigt "smart och cool" liten app.
Appen ska till och med vara tillgänglig för alla, ja i alla fall för den delen av färdtjänstbefolkningen som förstår sig på sådana där smarta telefoner. Jag tillhör inte en av dem. Jag väntar bara spänt på appen som kan laga min mat medan jag latar mig i soffan eller på appen som knyter mina skosnören. Kanske kommer det förr eller senare en app som kan förflytta mig till jobbet utan att jag behöver göra ett jota. Vi människor behöver snart inte göra något själva känns det som.
Apparna är dagens lösen. En bra besparingsmetod och anledningen till at arbetstlösheten fortsätter att öka då kundtjänstpersonalens arbetsuppgifter numera sköts via apparna. Okej, nu överdriver jag men visst går vi mot ett mer effektit samhälle där personliga kontakter tenderar att försvinna till förmån för all teknik som ska få oss att klara oss utan varandra.
Från appar till politisk oro.
I Grekland etablerar sig nämligen ett främlingsfientligt parti med namn "Gyllene gryningen" som skylle ekonomiska krisen i landet på alla utrikesfödda. Jag finner det djupt olyckligt att människor i kriser ställer olika samhällsgrupper mot varandra istället för att samarbeta. Det går kalla kårar genom kroppen när jag hör om att invandrare misshandlas och ska motas bort, det sägs vara deras fel att den grekiska ekonomin är i botten. Att vi aldrig lär oss av vår historia. 30-talets hemska tider får aldrig upprepas igen. Allas lika värde måste gå före allt annat. Samarbete måste gå framför syndabocksletande.
Slutligen GRATTIS kära Sverige till segern ESC.
Hästhagar och bortglömda stationer
Då var det måndag igen (fast när detta postas är det tisdag), måndag kväll dessutom och jag känner mig klarvaken. Trots att jag vet att jag borde sova eftersom jag måste gå upp 05:30 imorgon för att bege mig till gymmet för ett morgonpass med body pump. Vill man vara fin får man lida pin eller hur är det? Body pump är dock ingen pina utan en helt fantastisk träningsform. Det känns faktiskt lite tryggt att återvända till gymmet efter en del arbete i stall och liknande som jag har ägnat mig åt på sistonde.
I helgen byggde vi hästhagar vilket inte är det lättaste jag har utsatt mig för. När Min diplomatiske vän undrade om jag sov senare på kvällen fick han svaret att "jordborren står ju där borta", vidare ansåg jag att han och hans bror borde koka lite tomater innan teet.... Usch, jag som avskyr tomater! Tror knappast att de smakar bättre i kokt form. Jag var med all sannolikhet trött. Nya miljöer tär definitivt på krafterna samtidigt som det såklart är stimulerande. Det är däremot läskigt hur beroende man är av sina vanor. Kontorsstolen är en bra och trygg plats att befinna sig i. Allt nytt är en utmaning på sitt sätt men så länge det är roligt så är det ju ingen fara att bli lite trött. Lycklig är jag och mina muskler också :).
Den kommande helgen kommer vi att spendera här i stan. Då står "Marschen för tillgänglighet" på agendan. En gång för alla ska hela "funktionshinderrörelsen" göra klart att vi kräver en lag som klassar otillgänglighet som diskriminering. Jag fattar inte hur svårt det ska vara för våra svenska politiker att fatta att det är omöjligt att vara delaktig i ett samhälle som man många gånger inte kan ta del av. Enligt FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna har alla människor faktiskt rätt att vara JUST delaktiga i ett samhälle. Jag tycker att en del beslutsfattare borde gå en kurs i logiskt tänkande. Och kanske även i att utföra saker i tid. År 2010 skulle Sverige vara tillgängligt för alla. Hur har det gått? Mindre bra antar jag eftersom kollektivtrafiken senast idag var otillgänglig för mig då det saknades utrop.
SJ är inte heller alltid så duktiga på att passa tider men ibland tycks det dock gå lite väl fort. I söndags glömde nämligen lokföraren att stanna i Vårgårda. Jodå, stationen ropades ut, passagerare gjorde sig klara för att stiga av men tåget verkade inte riktigt vara så benäget att stanna. Fem minuter efter Vårgårda hördes tågpersonalens röster i högtalarna. De meddelade att vi råkat köra förbi Vårgårda och att vi därför var tvugna att backa tillbaka. När vi äntligen anlände Göteborg var vi cirka tio minuter sena så egentligen var väl allt i sin ordning. SJ:s tåg var försenade som vanligt...
Ny statistik som SVT tagit del av visar att killar går ut med omrking tio procent sämre betyg i nian än vad tjejer gör. Så här ser det tydligen ut i samtliga svenska kommuner. En del oroar sig för vad det här kommer att få för konsekvenser för framtiden. Som att det här fenomenet är något nytt? Tjejerna har väl länge överglänst killarna i betygskampen. Det märkliga är bara att det trots utbildningsnivåer samt betyg är männen som roffar åt sig alla välbetalda jobb? Vad säger detta? Att betyg inte spelar någon roll? Fast det är väl å andra sidan ingen nyhet att arbetsmarknadens präglas av kontakter och ojämställda förhållanden. Knäppt. Men men.
Ha det bäst så fortsätter jag att leta vandrarhem till landets grymmaste cykelturné som ska äga rum i sommar.
Barn och dårar talar sanning
Jag och denna underbara människa har tillbringat mycket tid tillsammans den senaste tiden och det har varit gott för vår relation som bara blir starkare. Jag tror att det var länge sedan jag befann mig i en så här okomplicerad relation, raka rör, humor, spontnanitet och planering genomsyrar förhållandet på samma gång. Jag är övertygad om att det kommer att bli en härlig sommar i år. Förhoppningsvis blir det myskvällar på min balkong och en del ridturer i skogen när vi är hos honom.
Man brukar säga att det bara är barn och dårar som talar sanning. Jag funderar över vilken kategori jag passar bäst in i? Framförallt undrar jag när barnen får lära sig att inte säga exakt vad de tänker och tycker? "Folk kan ju ta illa upp om du uttrycker dig hur som helst". Förmodligen präntas detta in under de första åren i skolan. På gott och ont förstås. Dock är detta så äckligt svenskt. Alla ska vara så förbaskat sams hela tiden. Eller snarare allt ska vara så lagom och neutralt. Till och med skitsnack ska framföras luddigt och går det att undvika så ber man någon annan att tala om vad man själv tycker. Jag undrar om svenskarna även skulle försöka skära halsen av någon på ett neutralt sätt. "Det är inte jag som tycker att det här ska ske men jag har fått order från min chef att genomföra detta men personligen gillar jag dig".
Någonstans önskar jag ändå att barnens raka sätt kunde få genomsyra det här samhället lite mer. Jag tror att mycket skulle bli betydligt enklare om vi slutade gå omvägar hela tiden. Varför hoppa ut genom fönstret för att komma till ytterdörren?
Förövrigt förundras jag över hur tråkiga liv en del måste ha. När fler än jag finner mitt liv lite väl intressant är det illa. Om det vore möjligt skulle jag starta ett företag som hade som affärsidé att sälja meningsfulla liv. Detta skulle minimera både skitsnack och känslan av avundsjuka som råder bland det hemska människosläktet. Killen som jag av misstag "klämde" på låren under spårvagnsresan igår skulle nog inte våga köpa ett liv av mig.... I hans ögon var jag nog läskig. Dumt nog reste han sig upp innan jag hann be om ursäkt för att jag inte hade ögon i nacken och för att jag tagit på hans lår. Jag trodde ju att det var min partners ben jag klappade på...
Ett litet tips till oss alla är att inte skapa nya problem för världen har nog att hantera de redan existerande.
Ha det nu gott allihop!
<3
Gubbtrutar mummel mummel....
Egentligen borde man ge alla pratkvarnar som går på möten en varsin bandspelare så att de redan i förväg kan spela in sin egen UNDERBARA stämma. Då kan de ju sitta där med ett par hörlurar i öronen och utan att störa andra få njuta av sin egna röst. Medan vi andra kan få en syl i vädret och ägna oss åt mötet.
Jag förstår förövrigt inte vad det är för mening att använda sig av talarlista när ett par stycken tycks tro att talarlistan gäller alla förutom just dem. Eller så är de trots allt så pass smarta att de inser att de faktiskt skulle behöva begära ordet precis hela tiden och vill bespara ordföranden jobbet med att fördela ordet till samma person hela tiden. Om man nu ändå ska kommentera exakt allt - ja vad är det då för vits med att upplysa alla om det var tionde sekund?
Det är oerhört korkat att enbart bygga ett tak till ett hus, i alla fall så är det tämligen puckat att sätta dit taket innan det finns ett golv eller väggar. Grunden är viktig precis som alla vardagliga detaljer samt principer. Det är genom de små vardagliga händelserna som vi formar den värld vi sedan vill leva i. Små struntsaker spelar faktiskt roll för helheten även om det kan verka som en droppe i havet. Jag tycker inte att vi ska analysera exakt allt vi gör i alla sammanhang men ibland borde var och en fundera över i fall deras handlingar överrensstämmer med ens värderingar.
Man måste lyssna för att kunna förstå - förstå för att kunna utvecklas.
