Universitetsidioten tjötar ut
Då har nästan en dag till förflutit och kan läggas till handlingarna i världens eviga historia. På en del platser i världen har det säkert skett underverk idag medan dagen på andra håll enbart varit en i mängden av dagar. Förmodligen finns det närmare sju miljarder olika uppfattningar om den här dagen men det är inget jag kan uttala mig om så därför ska jag inte göra det heller. Jag kan endast ta ansvar och berätta om min egen bild av den här tisdagen. För min del har det inte hänt så mycket spännande, jag misstänker faktiskt att det skulle vara mer underhållande för er att få kännedom om vad jag inte har gjort idag. För vem tycker att det är intressant att veta att jag har skrivit ansökningar, verksamhetsberättelse och haft telefonmöten?
Just nu sitter jag och försöker minnas mitt allra första telefonmöte med föreningen. Om jag minns rätt så var det ett styrelsemöte med det distrikt där jag blivit invald i styrelsen utan att knappt veta ett jota om föreningensverksamhet. Jag minns att jag var tidig till mötet medan andra var dessto senare... Idag reagerar jag knappt över att folk är sena till möten, det är liksom en del av vardagen. För sju år sedan blev jag dock oerhört uppröd över att folk först behagade vara sena till en utsatt tid och sedan DESSUTOM hade mage att flamsa bort mötestiden genom onödigt och därmed i mina öron meningslöst struntprat om någon kille som deltagit på ett läger. Nu för tiden har jag stenkoll på normerna, jag vet att folk ofta är sena och att delar av mötet bör gå till struntprat för det främjar god sammanhållning och föreningens sociala gemensakp. Man kan ju inte bara ha tråkigt menar vissa....
Tänk vad tiderna förändras. Tiderna förändras på många sätt. Jag tror knappt att någonting kan förvåna mig längre. Eller joooo, om en struts knackade på kontorsdörren och bad om en kopp kaffe skulle jag troliegn bli både förbluffad och aningen rädd..
Om ett par timmar är det dags för nästa telefonmöte, vet inte vilket i raden under mitt föreningsengagemang men det är nog ganska ointressant. Mötet har hur som helst tema arbetsmarknad. Detta är ett ämne jag brinner för och gärna viger mitt föreningsengagemang åt. Jag ska dock betona att jag hade föredragit om vi sluppit arbeta alls med frågan eftersom det borde vara en självklarhet att personer med synnedsättning är en resurs på arbetsmarknaden och inte en belastning. Det var egentligen om detta mitt blogginlägg skulle handla. Igår fann jag en helt lysande studieuppgift som jag producerat om sociologi och arbetsmarknad. Ämet skulle analyseras utifrån en sociologisk teori och minnsann vad jag hade analyserat. Jag är inte så dum som jag verkar.... Här följer ett par stycken ur min uppsats. Tro nu inte att jag är kommunist :)!
Enligt Marx och Weber präglas samhället av kapitalism samt målrationalism, vilket innebär att ekonomi och materiella tillgångar är det dominerande drivmedlet. I det kapitalistiska samhället är det tydligt att alla människor inte får ta del av mervärdet, utan det fördelas mellan ett fåtal personer. Detta innebär att de bildas olika klasser med skilda intressen. En stor andel individer tvingas arbeta för någon annans vinning och producerar ofta för mer än de får tillbaka, såkallat mervärde.
Enligt Marx är arbete i grunden något naturligt som skapar individers personliga karaktärsdrag. Så länge arbetet är självständigt och skapande är det positivt. Att måla om sin lägenhet, laga sin mat eller plantera blommor i trädgården är ofta stimulerande, då individen själv är sin egen arbetsgivare och kan styra över produktionsförhållandena. I ett kapitalistiskt samhälle tvingas människor att arbeta för någon annan, utan att få ta del av mervärdet. I dagens samhälle har drömmen samt kraven ökat på att få ta del av vinsten och dessutom att kunna påverka produktionsförhållandena (Repstad; 2005, Engdah; 2007, Lindgren; 2008).
Detta tolkar författaren är anledningen till att allt fler människor väljer att starta egna företag den privata sektorn växer kraftigt inom de flesta samhällsektorer. För enskilda människor kan det betyda att de får ökade möjligheter att arbeta med det de verkligen finner meningsfullt och utifrån sin egen förmåga.
Den ensamme arbetar effektivare och dessutom spills ingen arbetstid på sociala interaktioner eller konflikter.
Författaren tolkar ovanstående som ett skäl till att människors stress ökar, då kraven ökar på de som arbetar men också på de som står utanför arbetsmarknaden och vill ta sig in på den. Konkurrensen blir stenhård, eftersom arbetena tenderar att minska, detta skapar i sig en konflikt mellan individer.
Till följd av den snabba IT-utvecklingen och att människor är allt mer stressade kan kapitalisterna numera ta betalt för att kunderna servar sig själva, detta kan vi observera inom framförallt snabbmatsindustrin, varuhus och hos kollektivtrafikbolag, som har någon form av självbetjäning detta enligt Repstad (2005). Författaren tolkar utvecklingen som lönsam, då kapitalisten dels får betalt för tjänsten/produkten och dels slipper anställa några som betjänar kunden. Vill kunden ha hjälp kostar det extra. Därmed behövs färre anställda, vilket bidrar till att fler saknar sysselsättning.
I ett kapitalistiskt samhälle är det inte märkligt att personer med funktionsnedsättning förblir oattraktiva på arbetsmarknaden. I kapitalisternas värld är de dyra och besvärliga att anställa, eftersom de förväntas arbeta långsammare och dessutom kräver speciella anpassningar för att ens kunna arbeta. Marx hävdar att kapitalistens mål är alltid att bli rikare, därför vill de anställa en snabb och frisk person, som inte är kostsam eller gnäller på dåliga produktionsförhållanden (Engdalh 2007).
Författaren tolkar det som att Marx menar att kapitalismen verkar emot sina egna intressen, genom att å ena sidan vilja att alla medborgare ska arbeta, för att sedan kunna investera och konsumera. Samtidigt satsar inte kapitalisterna resurser på att få en stor produktionskraft. Weber skulle beskriva detta fenomen som en produkt av ett målrationellt samhälle där människor har blivit fångar i rationalismens ”järnbur”, då effektivitet och praktiska lösningar genomsyrar resultat med god kvalité. Det är lätt att tro att produktionen ökar och blir mer lönsam, med en eller ett par anställda som gör allt. I själva verket glöms det bort att reflektera över att en stor andel potentiella kunder inte köper varor och tjänster, då de saknar lönearbete (Engdahl; 2007, Lindgren; 2008).
Till sist en helt annan sak, dagens slutsats "En del svarar snabbt på mail andra långsammare".
Min ensamma kanslidag
Tillskillnad från vad ni kunde läsa igår så bjöd den här dagen på ensamhet. Ingen av mina kollegor var på plats idag, alla hade de olika skäl. Det är mycket mycket roligare med sällskap men jag misstänker dock att de ensamma dagarna blir mer effektiva. Idag kan jag fira att den sista obligatoriska ekonomiska ansökningen för verksamheten 2012 är färdigskriven. Dock har jag hitatt ett par andra fonder som vi brukar söka bidrag hos i mån av tid....
Jag har inte för avsikt att bli långrandig i dagens inlägg. Jag förmodar att varken ni läser eller jag personligen finner det särskilt meningsfullt, då allas tid tycks vara begränsad, särskilt i november. Här följer därför en sammanfattning av dagen i den kära punktformen.
* Vilken tur att det inte är två benlåtar på raden, det hade inte jag orkat!
* Finns det någon lag som säger att man måste tacka ja till att sitta i en styrelse? Jag hoppas inte det för jag har sagt nej......
* Jag ÄLSKAR svensk byråkrati! Den förenklar mitt jobb eller inte.....
* Allt är relativt!
* Sedan när blev direktkommunikation något negativt?
* Det är onödigt och därmed icke meningsfullt att klaga på saker som det ändå inte går att göra något åt. Det är enbart att acceptera faktum och förhålla sig till verkligheten. I någon drömvärld når jag knappast några verkliga resultat.
* Varför spendera en massa pengar på dåliga saker när man kan välja att spendera de på bra saker?
* SJ och Telia borde få faktureringsförbud, det här börjar bli dyrt för min arbetsplats.
* Kredit smakar gott precis som linser i sambaolik.
Oj, är det någon som tror att jag får pyssla med ekonomi emllanåt? Nu ska jag i alla fall främst ägna mig åt att tillaga fisk så att jag förblir klokast i världen. Om mängden papper på skrivbordet = med smarthet så vet jag vilka på arbetsplatsen som är smartast respektive minst smarta. haha!
Nycklarna låg i alla fall inte i pepparkaksburken.
Jahapp, då var det måndag igen. Den här måndagen har gått överraskande fort, det har hela tiden funnits saker att sysselsätta sig med i lagom tempo. Idag var det bara vi "flickor" på kansliet, vilket var otroligt mysigt, omväxkling förnöjer. Det är trevligt när vi alla sex är på plats också men det händer väldigt sällan dock. För mig lär det bli otroligt tomt i maj när båda projektledarna slutar, jag har vant mig vid att alltid ha sällskap av någon under eftermiddagarna. Men den tiden den sorgen.
Jag hade köpt med mig pepparkakor idag vilket alla åt glatt av. Rubinen var nog lite extra sugen på de goda kakorna men så hejdade hon sig mitt i en rörelse när det var dags att ta en till (kanske nummer fem). "Nej, förresten, jag är tillräckligt snäll ändå, jag ska inte äta upp alla för er". "Nej, gör inte det, för det är ju inte så snällt" var Guldklimpens åsikt.
Det mest spännande som har hänt idag är nog att jag inte hittade ett par viktiga förrådsnycklar som jag tidigare mottagit av kollegornas boss med order om att inte slarva bort dem, vilket jag lovade att inte göra. Det var ett par månader sedan och jag hade väl mer eller mindre glömt bort nycklarna tills idag då Rubinen behövde dem. Såklart var de putsväckborta... Hjälp..... Jag som skulle hålla koll på dem. Förvirrat börjar jag tömma lådor, mappar och dessutom bokhylla men inga nycklar. Inte ens bakom den stackars bokhyllan hade de gömt sig. Efter att ha frågat samtliga kollegor om nycklarna och fått avslag överallt fick jag vackert ringa kollegornas boss och fråga om han visste var nycklarna höll hus. Jag var ganska olustig. Som tur var så hade han flyttat på de under helgen, han tyckte inte att de skulle ligga inne hos mig utan de skulle hänga på det vanliga stället. SUCKAR dök upp i allas munnar på arbetsplatsen, varför inte meddela en sådan sak, men men. Nycklar borde inte få existera, de orsakar bara panik.
Det är inte enbart när det inte är lätt som det är svårt, utan även lätta saker kan te sig väldigt svåra samt komplicerade. Det mest självklara kan bli det svåraste. Kanske inte just där och då men i efterhand. Små meningslösa saker och till och med ren vänlighet kan få en mycket full bägare att rinna över. Saker som normalt sätt skulle frambringa glädje har enbart skänkt förvirring, osäkerhet men till och med ilska. Jag vill men ändå inte samtidigt som jag förlitar mig på hoppet, logik och sunt j*kla förnuft. Tiderna ändras i takt med att nya situationer inträffar.
I tre år på arbetsterapeutprogrammet har jag fått lära mig att det är svårt att bryta sina vanor. Det är nämligen tryggt att ha rutiner, roller och vanor för då äger man kontroll samt känner att ens liv är meningsfullt eftersom man är en del i ett större sammanhang. Ovisshet är förmodligen det mest osäkra som finns och människor uppskattar sällan osäkerhet i sin vardag. Något som vi människor är beroende av många gånger, i alla fall så är våra hjärnor det. Vi vill inget hellre än att sortera in saker i olika fack, för återigen då har vi kontroll. Av rena vana handlar vi, utan att nehöva tänka - praktiskt och bra! Med anledning av detta är en del händelser mer svårhanterliga än andra trots att de i sig är självklara för mig.
Visst är det märkligt att ett par individer kan uppfatta exakt samma incident på helt olika sätt. Teorin är lätt att vara eniga om men inte alltid praktiken. Att vänskap är viktigt, att arbetslösheten behöver sänkas och att kortspel är kul kan säkert många instämma i men frågan är om allas tolkning av regler och principer kring detta är detsamma. Vad betyder egentligen vänskap - hur ter sig den i praktiken? Hur sänker man arbetslösheten? Vilka regler gäller i kortspelet, vilket spel är kul egentligen? Det är dumt att se saker svart-vitt tycker många men vad är svart-vitt tänkande då? Det torde la också variera mellan person och person. Induviduella tolkningat är underbara men ack så besvärliga ibland.
Jag har förmodligen fel rätt så ofta och rätt ibland men det vre ändå mycket enklare om alla tänkte som jag. Fast det hade blivit tråkigt - ingen utveckling alls. Nej, man får helt enkelt utifrån bästa förmåga försöka förstå vad personer menar, utan att helst övertolka. Jag fortsätter i vanblig mening att hävda att man kommer långt bara man vet vad man själv vill. Förstår man sin egn vilja är det också lättare att förstå sig på andras.
Nu är det dags att sluta blogga för nu ska en aktivitet utvärderas. Nej, Fröken Vissmaragd, utväderingar är inte onödiga :P.
Timmarna i Lindome
Ta följande med en nypa salt, ironi och humor. Det är inte allt för seriöst. Enbart en sammanfattning av min och Guldklimpens after-work.
"Skål för personal och ledsagare!"
"Skål för arbetsgivare"
"Skål för planeringsgrupper, djävulens påfund..."
"Inte för att vi är bäst men om alla gjorde som mig så skulle världen vara perfekt!"
"Snyft, Nisse vill inte ligga still hos mig, han bara rivs och bits..."
"Aj, inte nu, Nisse"
" Det är inte lätt när det är svårt"
"Vänner kan inte köpas - poppis just nu men hur blir det om jag tycker fel"
"Vad ska jag göra med mitt liv?"
Fem myror är fler än fyra elefanter
Nu är det bevisat en gång för alla, jag ska inte ta det lugnt. Resultatet blir nämligen enbart pankaka och jag lyckas anlända ett helt dygn försent till ett viktigt möte. Jag kände mig ganska dum när jag klev in receptionen i möteslokalen och frågade efter mötet och fick svaret att det ägt rum igår. Jaha, det var ju bara att snabbt som tusan dra till kontoret för tt hinna prestera något vettigt. Såklart saknade jag både matlåda och energi. Mat kunde pizzerian i närheten erbjuda, värre var dte med det goda humöret och energin. Bättre lycka i maj då nästa möte är planerat, får väl hoppas att jag kommer ihåg det.
Idag har jag varit extra glad över att ha mina fina kollegor, skratt och uppmuntran behövs mer vissa dagar.
Jahaaa, man kan välja olika sätt. Alla sätt är förmodligen bra utom de dåliga men vad gör man när folk väljer de dåliga sätten? Antingen kommer man en smartare lösning alternativt en sämre för att få den ursprungliga idéen att verka bra. Jag skulle nog vara nöjd så länge folk kunde stå för sina åsikter och vågade hålla fast vid dem. Hur svårt ska det vara??? Antingen så tycker man om lakrits eller så gör man det inte? Varför ändra uppfattning beroende på vem som snackat precis innan?
Dagens bästa råd fick jag ut av en av mina nyare kollegor, vilket bestod i att jag inte ska ta åt mig av saker som jag omöjligt kan stå för. Orättvis kritik kan du bortse ifrån för det är varken professionellt eller konstruktivt. Tack ska försöka minnas det när det behövs men det är tyvärr ofta då man glömmer det.
Fem myror är fler än fyra elefanter men frågan är om vi alla kan vara överens om detta eller om det behöver utredas, ventileras och underöskas. Kanske bör det skrivas en policy i logik. Förmodligen finns det dock dem som på allvar skulle hävda att fyra elefanter är fler eftersom de skulle fylla mer utrymme än fem myror.
Så lite kan göra så mycket
* Om jag ägde en superkraft så önskar jag att den bestod i att klona mig själv. Jag har råkat dubbelboka mig och det är inte alltid så bra.
* Oj, är det jul snart? Jag vill inte är min allra första känsla. Det är mycket som ska göras klart innan julledigheten. Sedan ogillar jag all extra stress som julen medför, ogillar all prestige samt alla krav. Jag ser dock fram emot två veckors ledighet tillsammans med nära och kära. Men kan någon förklara för mig varför vi måste ha jul i två månader??? 1/6 av året består ju av jul!! Räcker det inte med att december fylls av tomtar och glitter?
* Rättvisa verkar betyda olika saker för olika individer......
* Idag är det tisdag, imorgon onsdag, sedan torsdag och därefter fredag!!
Absolut onödigt
Igår hade jag planerat att blogga efter kulturkursen. Men när jag kom hem samt hade arbetat klart var klockan mer än jag tänkt och verkligen förhöll sig därmed inte till min tiidgare planering. Därför bröt jag mitt FB-löfte om ett blogginlägg. Dumt, fast här kommer det nu istället, varsegod, här har du en sida onödigt rabbel.
Först och främst tror jag att vi alla kan vara helt överrens om att världen överlevde datumet 11-11-11. Vilken tur men som ni kunde läsa i torsdags så hade jag inte räknat med något annat heller. Vi får väl se om Majaindianernas teori stämmer bättre. Enligt dem skulle hela mänskligheten nämligen genomgå en andlig förändring och satsa på att förbättra världen, en ny insikt ska infinna sig i vår omvärld. Majaindianerna anser dock att insikten sjönk in för sent och att världens slutliga undergång kommer att äga rum den 12-12-21.
I helgen har jag alltså varit iväg på Kulturkurs. Det var en trevlig helg men jag var väldigt trött när jag återvände till Göteborg. Trots att helgens upplägg var relativt soft så blev jag trött. Kanske till följd av all mat. Hungrig behvde man inte vara det kan jag säga. Förutom att äta mat spelade vi olika spel, dansade indisk dans och bakade bakverk från olika kulturer. Jag och Radioreporten fixade en fruktsallad, som skulle representera någon form av hälsokultur. Dock valde ingen deltagare att avnjuta den här kulturen när det väl var dags för fika. Svenska kanelbullar verkar slå mycket.
Idag har jag främst önskat en sak: att man kan vara på minst tre ställen samtidigt. Hermione i Harry Potter kan ju det så varför går det inte för mig? Imorse trodde ja inte att allt skulle innas med men på något sätt gick det. Som vanligt var det min tvätt som fick ta strycken. Bara hälften blev klart men vad gör man inte för ett pressmeddelande :)?
Dagens höjdpunkt: Pressbyråns mackor innehåller paprika istället för tomat. Bra att någon mer än jag ar fattat att färska tomater inte är gott och bör ersättas med paprika istället.
Dagens upprepning: Håll ihop och var snälla!
Tiderna förändras, så även insikterna, tack för det!
Imorgon är det 11-11-11, en dag som vissa verkar tro är jordens sista. Tydligen väntas jorden gå under imorgon exakt kl. 11:11. Jorden kommer inte att klara av sifferkombinationen 11-11-11 så därav är detta jordens sista dag. Jag tycker att hela resonemanget är sjukt. Just den 11:e november år 11 har väl inträffat innan. För hundra år sedan var det ju också 11-11-11 liksom för 200, 300, 400 osv år sedan. För det andra så tror jag knappast att jorden är medveten om människans påittade tidräkning. Möjligen kraschar all vår teknik men naturen struntar förmodligen fullständigt i våra påhittade datum.
Förövrigt har ju jorden funnits i mer än 11-11-11 år. Det var ju knappast så att jorden uppstod samtidigt som Jesus föddes, det råkade bara vara då vi började räkna år. Hela resonemanget om jordens undergång är ett tecken på att människan verkar se sina egna påhitt som starkare än naturens krafter. Hur kan man tro att naturen styrs av våra datorer? Naturen är smartare än så, för till skillnad från tekniken så är inte jorden skapad av den korkade människan.
Man blir nästan ledsen över hur korkade en del kan vara. Vissa tycks inte kunna tänka - i alla fall inte lika logiskt som jag.
På vägen hem beklagade sig en dam över hur kriminella "invandrare" är. Jag blir lika trött varje gång jag hör sådant struntprat. 1. Svenskar är inga änglar. 2. kriminalitet sitter inte i fenomenet att vara utlandsfödd, i så fall borde alla svenskar som flyttar utomlands löpa större risk att bli kriminella. Eller tror de att vissa natinaliteter per automatik är mer brottsbenägna? Jag fattar inte hur en del är funtade. 3. Man ska ALDRIG dra flera människor över en kam.
Jag insåg nyss att jag hade missat att avboka ett träningspass. Jag glömde helt bort passet, då jag befann mig på jobbet istället. Suck, 40 spänn i böter. Inget jag dör av men förbaskat onödigt. För at pålåga mig ännu mer loggade jag in på mitt gymkonto för att bevittna min glömska. Till min häppnad såg jag att det bortglömda gympasset var avbokat. Jag hade avbokat det i natt medan jag pysslade med något. Som det kan bli. Glömmer bort att man inte har glömt bort eller något i den stilen.
Nu ska jag snart hoppa i säng. Imorgon blir det upp tidigt för att resa till Halmstad. Min arbetsplats ska utsätta Hallandstrafiken för en utropskontroll. Därefter blir det kulturhelg med bakning, dans, spel och omväxande mat.
Återkommer efter helgen, antagligen med många uttryck från mig och käraste Fröken Vissmaragd.
Slutligen, ibland är räddslan för en viss sak mer skrämmande en själva saken. Jag tror att det är viktigt att inte ge saker mer utrymme än de förtjänar. Varför ge Voldemort mer uppmärksamhet och bekräftelse än nödvändigt?
Verksamhetsplan för v. 45
INLEDNING
Vi är på gång, just nu ska bloggen uppdateras, sommaren är kort men detta blogginlägg kommer inte att regna bort. Nej, du kan lita på mig, här kommer en riktig uppdatering. Vad gör du nu för tiden? Jag kan i alla fall lova att jag fortfarande känner blå blå känslor efter torsdagens krogshow men hur som helst så finns det inget finare än kärleken, så är det i 500 dagar. Haha någon som fattar vad jag dillar om egentligen? Inte jag heller för jag är helt galen, galen i dig bloggen :).
REDOVISNING AV DAG
Idag är det måndag, en lovley sådan. Jag var verkligen på hugget imorse något som kanske inte kopiatron på jobbet uppskattade lika mycket eller så gjorde den det, då den fick hjälp att komma till rätta med sin tröghet tack vare mig. För visst måste man vara trög om man inte klarar av att skriva ut papper med häftning högst upp till vänster utan att det ska bli stopp? Tur att jag fanns där och kunde hjälpa maskinen att få loss papprena, fast å andra sidan så hade det aldrig blivit stopp om jag inte varit där, för då hade ingen velat skrivit ut papper.
Under dagen har jag även passat på att vara ödmjuk. "Efter lunch ska du få ett gäng papper att punkta", "Ja, det gör jag så gärna", "Bra för du har inget val." Japps, det är inte varje dag jag är ödmjuk. Jag borde kanske ringa fröken Vis och få tips om hur jag ska förhålla mig för att bli lite mer bitchig, så att jag slipper vara så ödmjuk.
Kvällen ska vigas åt möten, två stycken, båda tillsammans med fröken Vis. De andra i grupperna har verkligen tur!
VECKANS AKTIVITETER
Måndag: Se ovan, något tycks ha hänt.
Tisdag: Träning, arbete, möten, möten och mer möten.
Onsdag: Jag intar bland annat hundens position och tar en kopp kofein med några vänner.
Torsdag: Möte med landets effektivare myndighet och arbete såklart.
Fredag: Halmstad invaderas och öronen ska spetsas.
Lördag: Kulturell utmaning
Söndag: Förmodligen hem från Halmstad, allt hänger på bolaget som säljer ätbara men icke goda bistromackor och ägnar sig åt att frakta folk i tågvagnar. Veckan tar även slut.
Alla de här aktiviteterna är meningsfulla i mitt liv på något sätt.
SLUTORD
Veckan kommer att bli händelserik och fyllas av många upplevelser. Jag önskar alla en bra vecka och ser fram emot att höra av och träffa flera av er läsare i veckan. Veckans ledord "Glöm dina bekymmer imorgon kommer dte ju ändå nya."
Det som var pinsamt när jag var liten är jag stolt över nu
Fredagen kan väl inte direkt beskrivas som vår turdag... Okej, alla fick vi saker shoppade i stan men jag lyckades trampa på en vass spik som gick igenom min sko och in i foten, jag kan lova att det kändes. Mamma och hennes man körde vilse när de skulle hämta kvällens indiska mat. När de äntligen var hemma igen upptäcktes det att det saknades två maträtter, så det var bara att vända och köra tillbaka. Runt nio serverades därför middagen som var hur god som helst. Lördagen spenderades på IKEA med tusentas andra svenskar som också ansåg sig behöva nya saker till sina bostäder. Själv behövde jag ett hallbord, lite lampor, ljus och städsaker. Nu är min lägenhet en helt annan och min underbara familj ska ha ett STORT TACK för all hjälp. Utan mamma och hennes man skulle lägenheten knappast vara så här tjusig.
Den här helgen har brutit av från vardagen. Det har varit otroligt skönt med en lång helg i hela fyra dagar. Det har funnits utrymme för tankar, vila, träning och socialt umgänge i lagom mängd. Många gånger är det enklare att förhålla sig till sin vardag om man får distans till den. Jag planerar att avsluta helgen i mitt badkar med en härlig badbomb.
Min mamma är klokast i hela världen. Jag håller med till 100 % i följande konstaterande "världen skulle inte se ut som den gör idag om fler vågade sätta ner foten och säga sin åsikt".
Mamma berättade för mig i helgen att jag alltid skämdes över att hon "alltid skulle lägga sig i precis allting". Jag har ett yttesrst vagt minne av att det jämt var min mamma som sa ifrån och uttalade sin åsikt. Som litet barn var det kanske pinsamt att vara barn till den där tjötiga mamman emellanåt men idag är jag bara väldigt stolt. Tack vare att min mamma alltid har stått upp för det som hon ansåg vara rätt så har jag på ett helt naturligt sätt lärt mig att göra detsamma. Jag vet att det finns de som stör sig på att "Catta tjöttar, är hetsig och värderar saker utan att ha blivit ombedd att göra det". Personligen är jag stolt även över detta, stolt över att ha en åsikt, över att kunna tänka och för att jag faktiskt vågar stå upp för det jag känner/tänker. Vad gör min åsikt för nytta enbart i mitt huvud om jag noterar att andra handlar utifrån ett sätt som jag anser vara fel? Mamma har rätt, världen hade inte sett ut som den gör idag om fler hade mod att säga nej.
Nu ska jag dra iväg och fika med en vän jag inte sett röken av sedan midsommar, det ska bli så kul! Helgen ser ut att få även ett gott slut och imorgon är det vardag igen. Det ska nog gå bra :).
"Bygg grunden innan taket"
* Tiderna, situationerna och även vi individer förändras. Igår, blir idag och idag blir imorgon. Precis som onsdag är annorlunda jämfört med torsdag och morgon och kväll kan skilja sig åt gör vi individer också det. Alla är vi olika men ändå lika unika. Också människor förändras och utvecklas över en tid. Det är viktigt att inte fastna i det allra första intrycket utan att faktiskt våga ge varandra en ny chans. Tänk om man aldrig skulle ge ett nytt nyplanterat blomfrö en ny chans, då skulle man kunna missa den vackra blomman som växer fram så småningom :).
* Ingen kan ha koll på allt - inte ens kassörskorna på ICA har koll på alla kg-priser på frukt och grönt :)
* De största kraven är inte de andra ställer på en, utan de man ställer på sig själv. Ambitioner, mål och envishet är viktiga grundstenar men kanske måste inte varenda liten detalj bli 110 % perfekt jämt. Att våga misslyckas är lika viktigt som att orka kämpa på.
* Idag under träningen kände jag mig som världens starkaste kvinna. Jag hade kunnat ha en elefant på ryggen medan jag körde benböjen på body pumpen. Frågan är väl mest om det ade varit möjligt i praktiken. Jag förmodar att det är relativt otympligt att ha en elefant på ryggen.
* "Sluta tänka - det är svårt ändå!"
