Tyst Catta

Hej världen!

 

Nu var det ett bra tag sedan jag skrev och en hel del har hunnit hända. Idag fick jag tillexempel ett brev från hyresvärden som innehöll tre fakturor plus en lapp, där det stod att vi har fått problem med råttor. Alla hyresgäster uppmanas att INTE kasta ner sina sopor från sina ballkonger då det kan dra till sig skadedjur. Hm.... Finns det alltså personer som gör detta? Ja, troligen. Hur tänker en del?

 

Jag och Mathias har firat ett år tillsammans och det känns väldigt fint och bra! Vi tillbringade vår ettårsdag i Danmark på ett gammaldags spahotell. Vi åt god mat, shoppades loss i Fredrikshavn  och njöt av varandras sällskap. Det var mysigt och välbehövligt att få komma iväg ett par dagar med honom. Visst är det trevligt med en hemmahelg också men tyvärr tenderar de vardaglia måsten att ta över.

 

Jag har även fått veta att jag är en uggla då ugglor är reflekterande, effektiva och producerande. Det finns även personlighetstyperna lejon och hundar. Lejonet är utåtriktat, har ideer och trivs i ledartröjan. Hunden är omtänksam och värnar om att alla ska ha det bra och må bra. Alla djuren behövs i en arbetsgrupp. Utan lejornas ideer skulle tillexempel inte ugglorna ha något att arbeta med och hundarna inget att bry sig om.

 

 

Jag undrar hur tillvaron skulle se ut om alla var lika och resonerade exakt likadant. Jag vill tro att det skulle vara tråkigt, icke utvecklande och enformigt. Men skulle det verkligen finnas lika många konflikter om alla tyckte lika? Det skulle i alla fall inte finnas så många olika synsätt. Det skulle inte heller finnas nya perspektiv. Allt skulle vara som det alltid varit vilket man kanske skulle vara nöjd med eftersom man då format ett samhälle som alla gillar. Jag anser dock att olikheter behövs och ger upphov till utveckling! Det är synd att vi människor ofta har en tendens att enbart utgår från vår egen världsbild och glömmer att lyssna och respektera andra synsätt.

 

På sista tiden har jag värderingar, principer och mål dominerat i mina tankar. Vad är egentligen viktigast i livet? Vad brinner vi för? I vissa stunder misstänker jag nästan att en del personer är mer benägna att skada andra än att lyckas själva. Ibland tycks det till och med gå så långt att man kan bortse från sina egna mål enbart för att göra livet besvärligt för de man ogillar. Varför gör människor så här emot varandra? Att en gemensam fiende kan förena människor är också tycdligt. Borde vi istället inte trivas med varandra för att vi är vi och inte för att trycka ner andra? Jag har sett mycket skit från flera håll och kanter. Det finns stunder då man inser att man inte vet var trasslet i snöret börjar och det bidrar till att det är svårt att knyta upp knuten.  

 

Det är trots allt rätt spännande att en och samma händelse kan uppfattas på så olika sätt av människor. När upplevelser står mot upplevelser - ja vad gör man då? Är man verkligen principernas gudinna om man kan bortse från sina egna så kallade principer bara för att någon man ogillar råkar ha samma i vissa sammanhang? Och vad gör man när man sitter och vet en massa som det inte passar sig att tala om? Och vad gör man när roller hamnar i konflikt med varandra och när historia sätter käppar i hjluet för nutidens beslut?

 

Gammal kärlek rostar aldrig. Det finns människor jag saknar av hela mitt hjärta men som jag idag samtidigt inte vill ha något med att göra. Det gäller att ta lärdom av sina egna misstag och inte fastna i det andra eventuellt har gjort fel.

 

Ha nu en riktigt fin kväll <3