Tyst Catta

Imorse var jag lite för trött för att det skulle vara roligt. Eller, nja, det är väl aldrig trevligt att vara trött när jobbet kallar. I natt hade jag hur som helst en väldigt lustig dröm.

Jag och en arbetsgrupp befann oss på ett sjukhus som enbart sysslade med tandvård. Nej, det var ingen folktandvård. Det märkliga var att vårt syfte med besöket var att ta mått på mina öron, näsa och kinder. Utöver detta skulle vi utreda varför jag hade ett skavsår i munenn. En teori från en medverkande person i arbetsgruppen var att skavsåret hade uppkommit genom för mycket tjöt. En annan ledamot förde ett resonemang om att det hade med stress att göra medan en tredje person hävdade att det var en farlig ombudsmannasjuka eller kanske cancer.....

Mitt i mätningen av mina öron, näsa och kinder gick sjukhuset i konkurs och hela trapphuset stängdes av och blev mörkt, illaluktande och obrukligt. Detta var olyckligt då vi befann oss på tolfte våningen. Genom ett intressepolitiskt möte som arbetsgruppen som normalt sätt sysslar med medlemsfrågor höll fattade vi beslutet att en tom spårvagn fick lösa det hela. Ner kom vi tillslut. Sedan vaknade jag. Jag var oerhört förvånad över att jag inte hade något skavsår i munnen. Drömmen kändes på något sätt väldigt äkta och verklig. Jag undrade verkligen var min arbetsgrupp hade tagit vägen.

Kanske är det här ett resultat av för mycket möten. Vem vet. Mer möten väntar ikväll.