Tyst Catta

Yrkesskadad eller yrkesskadad? Det är den stora frågan.... 

En elräkning hade så snällt och fint infunnit sig innanför min dörr när jag kom hem, tack tack! På rutin studerade jag räkningen mycket noga, funderade lite och tänkte "hm, vad billigt, har vi inte förbrukat mer el än så här". Jag förflyttade mig mot mitt funktionella skrivbord. Väl vid bordet hann jag dock hejda mig. Vad håller jag på med? Jo, attestera var det! Men varför? Den privata ekonomin sköter jag så gott om själv och den behöver inte attesteras eller konteras vad jag vet. Lite arbetsskadad är jag förmodligen av allt attesterande som kansliet erbjuder.

Haha, tänk om jag hade packat ner elräkningen i väskan och placerat den i facket som kollegan tömmer emellanåt och fraktar till redovisningsfirman. En sak är i alla fall säker: lönen hade räckt desto längre. Jag är glad så länge jag inte stoppar ner mina räkningar i ett skrivbordsfack och förväntar mig att de betalas av sig självt, då har jag snart varken hushållsel, bredband eller lägenhet kvar men troligen några fler skulder. Bara att välja. Jag undrar vad nästa arbetsskada kommer att bestå i. Kanske gör jag ett schema till nästa utekväll eller ännu bättre en ansökan om eknomiska medel till min nästa fest. Då får jag bara inte glömma att redovisa medlen ordentligt. På tal om att komma ihåg. Jag glömde faktiskt inte att ta hem mina jobbnycklar, fast jag höll på att glömma de i fönstret. Minnet är värdelöst just nu tyvärr. Jag minns däremot mitt nam, jag heter Prusiluskan.

Ja, det var väl det roligaste som hänt idag. Bamse försökte dock med liv och lust liva upp stämningen på jobbet under fikapausen men nja, jag var inte riktigt på humör. Just nu har jag inte riktigt tid att försöka förstå skämt för det är tiotusen andra saker som kräver min uppmärksamhet. Men det känns tryggt att någon anstränger sig för att vi ska ha kul :). Guldklimpen tipsade mig om någon länk om hundar och katter, något om deras vardag och vad som gör de glada. Typ att matte och husse åtvänder hem. Jag konstaterade att det bästa jag vet om dagarna är när jag får svar på mina mail.

Ikväll är det för "omväxlingsskull" ett telefonmöte. Den här gången med de andra som precis som lyckliga jag fått äran att represntera föreningen under systerföreningens kongress i oktober. Vi ska diskutera handlingar och undersöka om vi ska kläcka fram lite yrkanden. Sedan förra mötet har min uppgift främt bestått i att läsa ett etiskt program. Nu efter nmånga om och men är det gjort och jag kan ha synpunkter om jag vill. Eller så kan jag välja att förstå hur de tänker. Etik är inte svart eller vitt fast vad är det egentligen? 
Hur långt ska man analysera saker man finner helt självklara? Kanske långt, det är ju inte alls säkert att alla andra finner att samma saker som jag är självklara.

Nu ska jag hämta en tröja och ladda för möte.