Det mest självklara skall inte glömmas bort.

En skön och ledig söndag rullar på i ett relativt lagom tempo. I mitt fall kan det kanske betyda vad som helst... :) 

Dagen har bjudit på mycket kaffe, balkong och reflektioner. Musik, film, samtal och en och annan nyhet har väckt mina tankar samt känslor till liv. Med en stor blå kopp fylld med varmt kaffe med lagom mycket mjölk, har jag suttit och reflekterat samt analyserat de mest självklara sakerna i världen. I alla fall sådant som borde vara helt självklart för de allra flesta av oss. Dock bevisar verkligheten emellanåt, (ibland lite för ofta) att så inte är fallet.

Förmodligen kommer det alltid att finnas saker som får mig att förundras, sucka och bli allmänt förvirrad. Många minnen har vaknat till den här helgen och ibland är det nog nyttigt att försöka göra upp med sig själv samt föröska förstå sig på sina egna reaktioner. Jag är övertygad om att jag har lättare att förstå andra om jag kan identifiera mig själv i olika situationer. Kan man identifera sin egen kultur förstår man ju tillexempel sig på andras bättre eller i alla fall så kan man inse värdet av skilda kulturer. Hur som helst, ni läser så länge ni orkar läsa om klyschor. Min uppfattning och därmed inställning är att även de mest självklara sakerna behöver skrivas ner, inte för att jag tror att det förändrar något men bara för att ja..

Jag värderar som flera av er vet principer och värdegrundsdiskussioner högt och det bevisar det här inlägget. Förmodligen är det dock som det konstaterades förra helgen, att vi är överrens om just nedanstående, frågan är kanske snarare vilken metod som ska användas för att nå dit.  

Hur kan vi förvänta oss att människor som lever under hot och våld ska våga göra motstånd mot regimer, när många fria indvider i Landet Lagom Mellanmjölk inte ens vågar sätta ner foten och protestera mot sina vänners ageranden? Vart är världen på väg när vi inte vågar stå upp för det mest självklara, nämligen allas lika värde. Det snackas så mycket om jämlikhet, solidariet och öppenhet men det räcker ju inte att enbart hävda att det är fina saker om man lever på motsatt vis. När människor som befinner sig i trygghet inte vågar säga ifrån för att stå upp för att alla ska behandlas väl, då är världen illa ute. Då kan jag lättare förstå varför det försegår så många krig och maktkamper runt om i världen.

Att minimera antalet krig eller värna om alla människoliv handlar inte bara om att vara ute i stora världen och försöka förändra politiska beslut. Nej, mycket börjar i vår egen vardag, hos oss själva och hos våra kollegor och vänner. Vi måste alla ta makten över oss själva, fatta våra beslut och vara medvetna om vad vi tycker samt hur vi förhåller oss samt lever i relation till våra åsikter.

Jag tycker inte om att påstå att jag hatar saker, för att hata är ingen optimal utgångspunkt men det finns faktiskt ett resonemang jag ogillar skarpt. "Det spelar ingen roll om bara jag agerar, för det är så många som gör det motsatta". Jaha ja, om alla resonerade så, så förstår jag än mer varför folk behandlas illa både lokalt, nationellt och internationellt. Kampen för ett mer humant samhälle börjar hos dig och mig - ingen annanstans. Vi bär alla på ett ansvar, ett ansvar för att säga ja eller nej. Ett ansvar för att agera aktivt. Aktiva beslut är viktiga, beslut som var och en kan motivera för sig själv och för andra är de bästa och finaste. Den dag man inte vet varför man gör som man gör, då är man ute på riktigt hal is.

Framtiden är allas ansvar, den dag man slutar att bry sig ja då vet jag inte vad jag ska tro.

Vi är alla del av det hela, en del av något stort och fantastiskt. Vi är en droppe i ett mäktigt hav och varje droppes handling och agerande är en viktig del. Varje drippe har sitt ansvar för att sända ut kärlek och öppenhet. Jag brukar få höra att jag är tjötig, präktig och kanske även aningen jobbig men det är jag stolt över.

Nu minns jag inte vem, men en klok person sa någon gång under andra världskriget något i stil med att det inte är de ondas onska som är det farliga, utan de goda människornas feghet. Jag INSTÄMMER till 100 %. Inte för att jag tror att världen är uppdelad i goda respektive onda individer. Varje unik person består av bra och mindre bra egenskaper, som man kan välja att använda på olika sätt. Det som avgör måste la vara hur vi väljer att förvalta och nyttja våra egenskaper. Det finns ju en fram- och en baksida på allting, att vara pratig, envis och effektiv kan ju både ha för- och nackdelar beroende på sammanhang och situiation. Det är med andra ord kontexten som avgör.

En av mina klokaste vänner alltså Rubinen sa under veckan (minns inte ordagrant) att folk borde lägga ner mindre tid på att sätta upp regler för hur man ska leva och bara leva rätt istället. Jag håller verkligen med. Nu har jag rabblat en del om hur man ska leva och ja vad hjälper det. Jag hoppas att jag är hyfsat duktig på att leva som jag lär, sedan har jag precis som alla andra mina brister och förbättringspotensial. Felfri är inte ens solen och än mindre jag. Fast tur är la det, det hade varit väldigt tråkigt om utvecklingspotensialen var noll.

Dagens inlägg får avslutas med ett konstaterande "bitchiga samtal med fröken Vis förälnger livet lika gott som ett härligt skratt".

Kommentarer
Postat av: vispen

Hej! Tack för kommentaren i min blogg :) Jag läser allt du skriver här, du skriver riktigt bra och dina inlägg väcker alltid en massa tankar hos mig.

Hoppas att även du har haft en trevlig helg. Kram

2011-09-26 @ 14:07:38
URL: http://vispen91.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0