Tyst Catta

Ibland händer det saker i ens liv som får en att verkligen inse vad det är som spelar någon roll i livet. Det är så enkelt att fastna i givna mönster, värdera konstiga saker och hetsa upp sig över småsaker. Pengar, jobb och bekräftelse men vad spelar det för roll vad man har i plånboken när någon man tycker om mår dåligt? Eller spelar det någon roll om det lagas köttbullar eller falukorv till middag? Självklart har både pengar och middagsmat sitt värde men jag tror att vi har en tendens att överskatta pengarnas värde och underskatta betydelsen av kärlek. Jag kände mig väldigt tacksam över att saker och ting inte var värre än de var.

 

Jag menar såklart inte att man ska strunta i att kämpa för sekundera saker i sin vardag och nöja sig med att man har någon som man älskar i sitt liv. Men balansen är viktig för i vissa stunder klagas det allt för mycket på struntsaker som egentligen spelar en ganska liten roll. Många av oss borde bli bättre på att uppskatta det vi har och inte det vi saknar.

 

Då var det åter igen första advent. Har det verkligen gåttt ett helt år sedan sist? Det känns inte så. I år ägnades adventsmorgonen åt att mocka, fylla hötunnor ochh frysa om tårna. Jag och Matte sov i en stuga vid stallet i natt vilket var väldigt mysigt men iskallt! Imorse var det -16,7 grader utanför dörren och massa snö. Jag fick dock upp värmen när det var dags att ta tag i stallsysslorna. Matte stackarn som inte får arbeta fick stanna inne och städa. Ombytta roller... I vanliga fall tar jag ett större städansvar men det var säkert nyttigt med lite omväxling.

 

"Vill du ha den här? Den är liten men cu har ju rätt litet huvud". Jaha, tänkte jag.... Innehållsmässigt eller på ytan? Det kan ju låta värre än det var. Det var bara jag som fick en mössa.

 

Jag hoppas att ni har haft en bra advent!